Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Äldre får sämre chans till utveckling i jobbet

Var tredje Unionenmedlem över 51 år upplever att de får mindre kompetensutveckling på grund av sin ålder. Det visar en ny undersökning som förbundet låtit göra.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Tjänstemän i privat sektor som har passerat 51 får mindre kompetensutveckling än andra anställda. Colourbox

Bara sex av tio privattjänstemän har fått någon kompetensutveckling under det senaste året, trots att de tar stort eget ansvar för sin utveckling, visar Unionens undersökning som genomfördes i höstas. Bland de äldre – i åldersspannet 51-64 år, var det bara varannan som genomfört någon form av kompetensutveckling i jobbet.

Att de äldre tjänstemännen missgynnas när det gäller kompetensutveckling, tror Unionens ordförande Martin Linder beror på attitydfrågor. Det finns en föreställning att arbetslivet inte förändras och att det främst är de nya i arbetslivet som behöver utvecklas i sina jobb.

- Det är oerhört viktigt att ha chansen att utvecklas under hela arbetslivet. Vi kommer troligtvis att ha ett arbetsliv där man jobbar längre upp i åldrarna. Därför gäller det även att kunna anpassa sig till verksamhetens nya krav och få förutsättningar för att ställa om till nya arbetsuppgifter även när man är till åren kommen.

- Vi kan inte ha synsättet att de sista tio åren i arbetslivet bara ska vara en transportsträcka fram till pensionen, säger Martin Linder.

De äldre beskriver i undersökningen att de i mindre utsträckning belönas för den kompetensutveckling de trots allt genomför. Och oavsett ålder så anser hälften av de tillfrågade att de får utdelning av sin arbetsgivare, till exempel i form av högre lön, ny befattning eller nya arbetsuppgifter, efter kompetensutvecklingen.

Martin Linder menar att det faktum att så pass många upplever att de inte premieras antingen kan tolkas som att utbildningen inte är relevant – bara  26 procent av den kompetensutbildning som genomförts uppfattades som relevant av de tillfrågade. 

- Det kan också handla om att man faktiskt inte värderas utifrån den ökade kompetens man har och det är ett problem som vi från Unionen inte kan acceptera, säger Martin Linder.

- Att kompetensutveckling inte anses relevant är slöseri med resurser och jag tolkar det som ett tecken på att vi inte fullt ut ser kompetensutveckling som en ordinarie del av det moderna arbetet, utan något som sker vid sidan av. Det verkar inte finnas en tillräckligt tydlig och strukturerad dialog om vad som är relevant för arbetet i dag, i morgon och i framtiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2024, kl 15:29
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.