Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättare att få jobb - men inte för alla

Tudelningen på den svenska arbetsmarknaden växer. En allt större andel av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhör grupper som har särskilt svårt att få jobb, exempelvis lågutbildade. Samtidigt sjunker arbetslösheten bland dem med starkare ställning på arbetsmarknaden.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jessica Gow / TT
Klyftan mellan olika grupper på svensk arbetsmarknad växer. Jessica Gow / TT

Arbetsgivarna tror på framtiden. Det är tydligt i Arbetsförmedlingens nya prognos som bygger på intervjuer med cirka 11 000 privata arbetsgivare och offentlig verksamhet.

Optimismen omfattar i stort sett alla branscher. 144 000 nya jobb spås komma till under 2016 och 2017.

Med den arbetsmarknaden blir det allt enklare att få jobb. Inom vissa sektorer kommer det till och med uppstå brist på utbildad arbetskraft, vilket kommer att hämma expansionen.

Men det finns också en annan sida av myntet. En allt större andel av de arbetssökande tillhör grupper med väldigt lång väg till arbete, nästa år kommer tre av fyra inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhöra de mest utsatta arbetslösa. Dessutom kommer det stora antalet nyanlända göra att antalet inskrivna arbetslösa ökar.

Kombinationen av brist på arbetskraft och arbetssökande som saknar utbildning som gör dem matchningsbara innebär en stor utmaning, påpekar Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Söberg, som menar att det inte är något som AF kan lösa på egen hand. Det krävs också förändringar inom bland annat bostadssektorn och utbildningsväsendet, anser han.

- Vi har inte sett något enskilt förslag som i ett Alexanderhugg skulle lösa hela den här utmaningen, vi tror snarare på en ganska pragmatisk, reformistisk reformagenda där hellre ett antal mindre förslag får verka, säger Mikael Sjöberg.

Enligt prognosen kommer arbetslösheten i år hamna på 6,9 procent för att nästa år sjunka till 6,6 procent. Jobben ökar främst inom privat och offentlig tjänstesektor, men även inom byggsektorn. Många jobb kommer att skapas inom de delar av tjänstesektorn som är beroende av hushållens konsumtion, exempelvis handeln samt hotell och restaurang.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.