Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tre röster om situationen

Upplever du att arbetslivet har blivit tuffare?
Hur påverkar det att ha utländska ägare?
Ola Rennstam Publicerad
SaraMara / Söderberg Agentur
En tredjedel av Unionens medlemmar upplever att det är mindre utrymme för misstag i arbetslivet i dag jämfört med för några år sedan. SaraMara / Söderberg Agentur

Mari Carlquist, klubbordförande Scania Södertälje

– Kraven och tempot har absolut ökat. Men det är inte självklart var kraven kommer ifrån – är det vi själva eller arbetsgivaren som ställer dem?

– Vi har inte haft utländska ägare så länge, men att Volkswagen tog över har inte påverkat negativt. De tyska facken är framgångsrika när det gäller personalpolitik och inflytande. Det ställs andra krav på redovisning, och vi måste samarbeta på andra sätt, men det beror mer på att vi nu ingår i en större koncern än att det är tyska ägare.

– Fast visst uppstår det kulturkrockar – en skillnad är att det inte är självklart att kolla mejlen på kvällen. På Volkswagen tycker de att man ska ta hand om sin familj och sitt privatliv på fritiden. Man ska inte heller ta telefonsamtal med barnen i bakgrunden, eftersom det upplevs som oseriöst. Det skiljer nog mycket beroende på vilket land ägarna kommer ifrån. Utifrån vad jag hört från andra förtroendevalda inom Unionen känns det som att man inte vill ha amerikanska ägare.

 

Mikael Hansson, klubbordförande AstraZeneca Mölndal

– Det har skett en stor förändring under de 16 år som vi har varit ett globalt bolag  Vi är ett brittiskt bolag men med starka amerikanska influenser. Leverenskrav har alltid funnits men nu förväntas vi arbeta mycket mer, i ett högre tempo och vara tillgängliga precis jämt, bland annat på grund av tidsskillnaden.

– Kulturen som signaleras är att om du ska komma någonstans i bolaget så förväntas man ställa upp på att jobba längre dagar. Att vi har andra lagar och avtal i Sverige är svårt att få alla globala chefer att förstå, det är en utmaning för oss i facket bara att få det budskapet att gå fram. Man är inte alltid medveten om att man faktiskt bryter mot ett lands lagar genom att kräva att medarbetarna jobbar långa dagar. Det är något våra medlemmar reagerar mycket på.

– Det är också mer hierarkiskt. Taket blir lägre och lägre och att ifrågasätta är inte till ens fördel – man ska göra det man ska och med glatt mod.

 


Bengt Landberg, Klubbordförande WSP Stockholm

– Generellt har vi ett bra och öppet klimat på de flesta av våra kontor, men det varierar beroende på chef. På det stora hela fungerar ledarskapet bra på våra enheter, även om det tyvärr är det lågt i tak på några håll och kanter.

– Många upplever att arbetet blir mer pressat genom att man lägger på den enskilde ingenjören fler uppgifter av administrativ karaktär.

– Att vi fick utländska ägare har dock inte haft någon större negativ inverkan, mer än att koncernledningen befinner sig långt bort från vår verksamhet. Det går bra för företaget, kanske skulle det vara annorlunda om vi hade upplevt hårdare tider.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.