Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tre röster om situationen

Upplever du att arbetslivet har blivit tuffare?
Hur påverkar det att ha utländska ägare?
Ola Rennstam Publicerad 13 maj 2016, kl 06:44
SaraMara / Söderberg Agentur
En tredjedel av Unionens medlemmar upplever att det är mindre utrymme för misstag i arbetslivet i dag jämfört med för några år sedan. SaraMara / Söderberg Agentur

Mari Carlquist, klubbordförande Scania Södertälje

– Kraven och tempot har absolut ökat. Men det är inte självklart var kraven kommer ifrån – är det vi själva eller arbetsgivaren som ställer dem?

– Vi har inte haft utländska ägare så länge, men att Volkswagen tog över har inte påverkat negativt. De tyska facken är framgångsrika när det gäller personalpolitik och inflytande. Det ställs andra krav på redovisning, och vi måste samarbeta på andra sätt, men det beror mer på att vi nu ingår i en större koncern än att det är tyska ägare.

– Fast visst uppstår det kulturkrockar – en skillnad är att det inte är självklart att kolla mejlen på kvällen. På Volkswagen tycker de att man ska ta hand om sin familj och sitt privatliv på fritiden. Man ska inte heller ta telefonsamtal med barnen i bakgrunden, eftersom det upplevs som oseriöst. Det skiljer nog mycket beroende på vilket land ägarna kommer ifrån. Utifrån vad jag hört från andra förtroendevalda inom Unionen känns det som att man inte vill ha amerikanska ägare.

 

Mikael Hansson, klubbordförande AstraZeneca Mölndal

– Det har skett en stor förändring under de 16 år som vi har varit ett globalt bolag  Vi är ett brittiskt bolag men med starka amerikanska influenser. Leverenskrav har alltid funnits men nu förväntas vi arbeta mycket mer, i ett högre tempo och vara tillgängliga precis jämt, bland annat på grund av tidsskillnaden.

– Kulturen som signaleras är att om du ska komma någonstans i bolaget så förväntas man ställa upp på att jobba längre dagar. Att vi har andra lagar och avtal i Sverige är svårt att få alla globala chefer att förstå, det är en utmaning för oss i facket bara att få det budskapet att gå fram. Man är inte alltid medveten om att man faktiskt bryter mot ett lands lagar genom att kräva att medarbetarna jobbar långa dagar. Det är något våra medlemmar reagerar mycket på.

– Det är också mer hierarkiskt. Taket blir lägre och lägre och att ifrågasätta är inte till ens fördel – man ska göra det man ska och med glatt mod.

 


Bengt Landberg, Klubbordförande WSP Stockholm

– Generellt har vi ett bra och öppet klimat på de flesta av våra kontor, men det varierar beroende på chef. På det stora hela fungerar ledarskapet bra på våra enheter, även om det tyvärr är det lågt i tak på några håll och kanter.

– Många upplever att arbetet blir mer pressat genom att man lägger på den enskilde ingenjören fler uppgifter av administrativ karaktär.

– Att vi fick utländska ägare har dock inte haft någon större negativ inverkan, mer än att koncernledningen befinner sig långt bort från vår verksamhet. Det går bra för företaget, kanske skulle det vara annorlunda om vi hade upplevt hårdare tider.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken