Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tre röster om situationen

Upplever du att arbetslivet har blivit tuffare?
Hur påverkar det att ha utländska ägare?
Ola Rennstam Publicerad
SaraMara / Söderberg Agentur
En tredjedel av Unionens medlemmar upplever att det är mindre utrymme för misstag i arbetslivet i dag jämfört med för några år sedan. SaraMara / Söderberg Agentur

Mari Carlquist, klubbordförande Scania Södertälje

– Kraven och tempot har absolut ökat. Men det är inte självklart var kraven kommer ifrån – är det vi själva eller arbetsgivaren som ställer dem?

– Vi har inte haft utländska ägare så länge, men att Volkswagen tog över har inte påverkat negativt. De tyska facken är framgångsrika när det gäller personalpolitik och inflytande. Det ställs andra krav på redovisning, och vi måste samarbeta på andra sätt, men det beror mer på att vi nu ingår i en större koncern än att det är tyska ägare.

– Fast visst uppstår det kulturkrockar – en skillnad är att det inte är självklart att kolla mejlen på kvällen. På Volkswagen tycker de att man ska ta hand om sin familj och sitt privatliv på fritiden. Man ska inte heller ta telefonsamtal med barnen i bakgrunden, eftersom det upplevs som oseriöst. Det skiljer nog mycket beroende på vilket land ägarna kommer ifrån. Utifrån vad jag hört från andra förtroendevalda inom Unionen känns det som att man inte vill ha amerikanska ägare.

 

Mikael Hansson, klubbordförande AstraZeneca Mölndal

– Det har skett en stor förändring under de 16 år som vi har varit ett globalt bolag  Vi är ett brittiskt bolag men med starka amerikanska influenser. Leverenskrav har alltid funnits men nu förväntas vi arbeta mycket mer, i ett högre tempo och vara tillgängliga precis jämt, bland annat på grund av tidsskillnaden.

– Kulturen som signaleras är att om du ska komma någonstans i bolaget så förväntas man ställa upp på att jobba längre dagar. Att vi har andra lagar och avtal i Sverige är svårt att få alla globala chefer att förstå, det är en utmaning för oss i facket bara att få det budskapet att gå fram. Man är inte alltid medveten om att man faktiskt bryter mot ett lands lagar genom att kräva att medarbetarna jobbar långa dagar. Det är något våra medlemmar reagerar mycket på.

– Det är också mer hierarkiskt. Taket blir lägre och lägre och att ifrågasätta är inte till ens fördel – man ska göra det man ska och med glatt mod.

 


Bengt Landberg, Klubbordförande WSP Stockholm

– Generellt har vi ett bra och öppet klimat på de flesta av våra kontor, men det varierar beroende på chef. På det stora hela fungerar ledarskapet bra på våra enheter, även om det tyvärr är det lågt i tak på några håll och kanter.

– Många upplever att arbetet blir mer pressat genom att man lägger på den enskilde ingenjören fler uppgifter av administrativ karaktär.

– Att vi fick utländska ägare har dock inte haft någon större negativ inverkan, mer än att koncernledningen befinner sig långt bort från vår verksamhet. Det går bra för företaget, kanske skulle det vara annorlunda om vi hade upplevt hårdare tider.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält