Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

"Strejken ska kännas"

I veckan gjorde Unionen nya försök att komma till tals med Almega i frågan om flexpension. Men efter att de branschvisa förhandlingarna slutat resultatlösa fanns det inget alternativ till att varsla om konflikt, menar Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.
Niklas Hallstedt Publicerad
Janerik Henriksson / TT
Janerik Henriksson / TT

– Frågan om flexpension är så pass viktig. Vi har redan träffat avtal om flexpension med 28 av 36 arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv, bara Almegaförbunden vägrar. Det skulle naturligtvis vara orättvist om de som jobbar på Almegaföretag skulle få sämre pension än andra, säger Niklas Hjert enligt vilken det också handlar om en grundläggande skillnad i synen på kollektivavtalen.

Med flexpensionens hjälp får anställda ett tillskott till pensionen och möjlighet att gå ned i arbetstid under sina sista år i arbetslivet.

– Vi tycker inte att avtalet bara ska ge löneökningar och bra villkor, utan att man med hjälp av det också kan ta sig an nya utmaningar på arbetsmarknaden.

Varslet gäller 10 000 medlemmar i Unionen och Sveriges Ingenjörer. Kommer inte parterna överens före den 18 april går de ut i strejk.

Hur har ni resonerat när ni lade varslet?
– Det syftar till att få kännbar effekt för Almegas medlemsföretag. Vi har självklart förberett oss noga, bland annat har vi tittat på företagens ekonomi så att det är stabila företag. Både företag och privatpersoner som är kunder till företagen kommer att drabbas.

Blir det konflikt finns inget självklart slutdatum.

– Nej, slutet är när vi har träffat ett avtal som vi är nöjda med, säger Niklas Hjert.

På Almega kallar man Unionens och Sveriges Ingenjörers konfliktvarsel för ”oansvarigt”. I ett pressmeddelande skriver Almega att strejken, om den bryter ut, kommer att drabba många.

– Det är en märklig strejk som facken nu varslar om. Den bryter helt och hållet mot den tradition vi hittills haft i Sverige, där vi hanterat viktiga och långsiktiga frågor som pensionsfrågor i lugn och ro och god ordning vid förhandlingsbordet. Att facken nu blåser till konflikt för att tvinga på tjänstesektorn en obligatorisk flexpension som vare sig företagen eller medarbetarna vill ha, när det dessutom är de som ensidigt avslutat förhandlingarna i frågan, är både oansvarigt och orimligt, säger Almegas vd Anna-Karin Hatt i pressmeddelandet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Även här ligger alltså fältet öppet för konflikt. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.