Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

"Strejken ska kännas"

I veckan gjorde Unionen nya försök att komma till tals med Almega i frågan om flexpension. Men efter att de branschvisa förhandlingarna slutat resultatlösa fanns det inget alternativ till att varsla om konflikt, menar Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.
Niklas Hallstedt Publicerad
Janerik Henriksson / TT
Janerik Henriksson / TT

– Frågan om flexpension är så pass viktig. Vi har redan träffat avtal om flexpension med 28 av 36 arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv, bara Almegaförbunden vägrar. Det skulle naturligtvis vara orättvist om de som jobbar på Almegaföretag skulle få sämre pension än andra, säger Niklas Hjert enligt vilken det också handlar om en grundläggande skillnad i synen på kollektivavtalen.

Med flexpensionens hjälp får anställda ett tillskott till pensionen och möjlighet att gå ned i arbetstid under sina sista år i arbetslivet.

– Vi tycker inte att avtalet bara ska ge löneökningar och bra villkor, utan att man med hjälp av det också kan ta sig an nya utmaningar på arbetsmarknaden.

Varslet gäller 10 000 medlemmar i Unionen och Sveriges Ingenjörer. Kommer inte parterna överens före den 18 april går de ut i strejk.

Hur har ni resonerat när ni lade varslet?
– Det syftar till att få kännbar effekt för Almegas medlemsföretag. Vi har självklart förberett oss noga, bland annat har vi tittat på företagens ekonomi så att det är stabila företag. Både företag och privatpersoner som är kunder till företagen kommer att drabbas.

Blir det konflikt finns inget självklart slutdatum.

– Nej, slutet är när vi har träffat ett avtal som vi är nöjda med, säger Niklas Hjert.

På Almega kallar man Unionens och Sveriges Ingenjörers konfliktvarsel för ”oansvarigt”. I ett pressmeddelande skriver Almega att strejken, om den bryter ut, kommer att drabba många.

– Det är en märklig strejk som facken nu varslar om. Den bryter helt och hållet mot den tradition vi hittills haft i Sverige, där vi hanterat viktiga och långsiktiga frågor som pensionsfrågor i lugn och ro och god ordning vid förhandlingsbordet. Att facken nu blåser till konflikt för att tvinga på tjänstesektorn en obligatorisk flexpension som vare sig företagen eller medarbetarna vill ha, när det dessutom är de som ensidigt avslutat förhandlingarna i frågan, är både oansvarigt och orimligt, säger Almegas vd Anna-Karin Hatt i pressmeddelandet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.