Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Historiskt gap mellan fack och arbetsgivare

Inte sedan Industriavtalet kom till 1997 har fack och arbetsgivare stått längre ifrån varandra. Nu har de två veckor på sig att komma överens – annars hotar en konfliktfylld vår på svensk arbetsmarknad.
Niklas Hallstedt Publicerad
Marcus Ericsson / TT
Om parterna på industrins område inte kommer överens om avtal innan april ökar risken för konflikter, förutom inom industrin, även på andra områden på svensk arbetsmarknad. Marcus Ericsson / TT

I går skulle parterna inom industrin ha fått ett avtalsförslag från de särskilda medlarna, de opartiska ordförandena (opo). Det kom inget. Opo ansåg att de stod för långt ifrån varandra.

– Det är första gången under Industriavtalets historia som det med bara två veckor kvar inte finns någon grundskiss att ta ställning till, sa Anders Ferbe, IF Metalls ordförande, när Facken inom industrin höll pressträff på tisdagen.

Enligt Anders Ferbe har konfliktrisken nu ökat ”från grönt trafikljus till gult trafikljus”.

– Vårt absoluta mål är att träffa ett avtal som kan vara normerande på svensk arbetsmarknad. Men ju närmare påsk vi kommer utan att ha inlett reella förhandlingar, desto större blir konfliktrisken.

Skulle parterna på industrins område inte träffa avtal innan april ökar också risken för konflikter på andra områden på svensk arbetsmarknad. I det läget finns det ju inget ”märke”, en normerande löneökning, att förhålla sig till. Samma sak gäller sannolikt om avtalet upplevs som för högt eller för lågt.

– Vi har ett genuint intresse av att inte hamna fel vad gäller konkurrenskraften för näringslivet. Det vet ju alla att det är våra medlemmar som först får betala priset, konstaterade Martin Linder, Unionens ordförande.

På presskonferensen redovisade Facken inom industrin nya ekonomiska bedömningar som tydligt skiljer sig från arbetsgivarnas. Man påpekar bland annat att de svenska arbetskraftskostnaderna sjunker jämfört med Västeuropa, att industriproduktionen kommit ikapp omvärldens och att produktivitetsutvecklingen visserligen fortfarande är lägre än före finanskrisen, men i alla fall ökar.

– Det var rätt av oss att växla ned löneökningstakten i förra avtalsrörelsen. Det finns dock inga skäl till ytterligare nedväxling nu, men det är ännu för tidigt att växla upp, konstaterade Martin Linder.

Löneökningarnas storlek är den stora frågan att komma överens om innan ett avtal kan skrivas under av båda parter. Vad gäller två övriga frågor har arbetsgivare och fack dock enats: det gäller jämställdhet och arbetsmiljö. Vad man enats om vill dock ingen avslöja.  

 

Fotnot: Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, GS, Livs och Sveriges Ingenjörer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

”MBL funkar bäst när det finns klubb”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är nöjd med IT-avtalet och tror att det leder till reallöneökningar de kommande två åren.

– Det är vår bedömning. Och man ska komma ihåg att hela avtalsvärdet är 6,4 procent. Arbetstidsförkortning och pension är i vissa avseenden mer värdefulla än en löneökning, bland annat eftersom alla får del av dem. Att vi lyckades få till arbetstidsförkortning är ett genombrott.

För företag med färre än 50 anställda som saknar klubb införs lättnader vad gäller skyldigheten att förhandla enligt MBL.

– På vissa arbetsplatser tycker medlemmarna att relationen med arbetsgivaren är så bra att det räcker att arbetsgivaren informerar om förändringar på en arbetsplatsträff.

För Unionen innebär avtalsändringen ett tillfälle att besöka arbetsplatser utan förtroendevalda för att informera om ändringen.

– Vill man ha kvar arbetsgivarens förhandlingsskyldighet har man möjlighet att välja ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller bilda en klubb. Då gäller de vanliga reglerna. MBL funkar bäst när det finns förtroendevalda på en arbetsplats. Den bygger på att båda parterna ska känna till verksamheten och det kan aldrig en ombudsman göra på samma sätt, säger Martin Wästfelt.

Vissa frågor ska förhandlas med facket

Enligt det nya kollektivavtalet ska de anställda informeras om ändringen vad gäller MBL.

– Vi kommer att åka ut till alla arbetsplatser och berätta för tjänstemännen, på betald arbetstid, om vilka regler som gäller. Överenskommelsen är absolut en eftergift, men kan i bästa fall tydliggöra hur samverkan på en arbetsplats ska gå till och leda till fler förtroendevalda.

Vissa situationer, exempelvis verksamhetsövergångar, personalneddragningar och borttagande av personalförmåner, ska även i fortsättningen MBL-förhandlas. 

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.