I går skulle parterna inom industrin ha fått ett avtalsförslag från de särskilda medlarna, de opartiska ordförandena (opo). Det kom inget. Opo ansåg att de stod för långt ifrån varandra.

– Det är första gången under Industriavtalets historia som det med bara två veckor kvar inte finns någon grundskiss att ta ställning till, sa Anders Ferbe, IF Metalls ordförande, när Facken inom industrin höll pressträff på tisdagen.

Enligt Anders Ferbe har konfliktrisken nu ökat ”från grönt trafikljus till gult trafikljus”.

– Vårt absoluta mål är att träffa ett avtal som kan vara normerande på svensk arbetsmarknad. Men ju närmare påsk vi kommer utan att ha inlett reella förhandlingar, desto större blir konfliktrisken.

Skulle parterna på industrins område inte träffa avtal innan april ökar också risken för konflikter på andra områden på svensk arbetsmarknad. I det läget finns det ju inget ”märke”, en normerande löneökning, att förhålla sig till. Samma sak gäller sannolikt om avtalet upplevs som för högt eller för lågt.

– Vi har ett genuint intresse av att inte hamna fel vad gäller konkurrenskraften för näringslivet. Det vet ju alla att det är våra medlemmar som först får betala priset, konstaterade Martin Linder, Unionens ordförande.

På presskonferensen redovisade Facken inom industrin nya ekonomiska bedömningar som tydligt skiljer sig från arbetsgivarnas. Man påpekar bland annat att de svenska arbetskraftskostnaderna sjunker jämfört med Västeuropa, att industriproduktionen kommit ikapp omvärldens och att produktivitetsutvecklingen visserligen fortfarande är lägre än före finanskrisen, men i alla fall ökar.

– Det var rätt av oss att växla ned löneökningstakten i förra avtalsrörelsen. Det finns dock inga skäl till ytterligare nedväxling nu, men det är ännu för tidigt att växla upp, konstaterade Martin Linder.

Löneökningarnas storlek är den stora frågan att komma överens om innan ett avtal kan skrivas under av båda parter. Vad gäller två övriga frågor har arbetsgivare och fack dock enats: det gäller jämställdhet och arbetsmiljö. Vad man enats om vill dock ingen avslöja.  

Fotnot: Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, GS, Livs och Sveriges Ingenjörer.