Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Utstationeringsavtal ska hejda lönedumpning

Unionen har format ett utstationeringsavtal för tjänstemän inom bemanning. Det gäller utländska tjänstemän som hyrs ut i Sverige. Syftet med avtalet är att motverka lönedumpning och sifferlösa avtal.
Linnea Andersson Publicerad
Lars Pehrson / SvD / TT
Flera utländska aktörer har varit inblandade i bygget av Citybanan i Stockholm. Lars Pehrson / SvD / TT

Utstationeringsavtal finns till för utländsk arbetskraft som, under en begränsad period, jobbar på svensk arbetsmarknad men för en utländsk aktör. Unionen har lämnat in avtalet till Arbetsmiljöverket dit utländska aktörer kan vända sig för att få information om vad som gäller i Sverige och vad Unionen kan kräva vid en stridsåtgärd. Ett utstationeringsavtal fungerar som en variant av Unionens kollektivavtal men är inte tecknat med en arbetsgivarorganisation som motpart.

Unionen har sedan tidigare tagit fram ett utstationeringsavtal på teknikområdet där man hämtat bestämmelser från Teknikavtalet. Enligt Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, är det den bransch där det är vanligast med utländska tjänstemän, till exempel ingenjörer, IT-tekniker eller arbetsledare. Men det förekommer även inom bemanningsuppdrag och ibland är det svårt att skilja på vad som är vad.

– Man kan säga att det är som ett strippat avtal. Vi måste kräva samma sak av en utländsk aktör som av en svensk men skillnaden är att vi inte får kräva allt, eftersom EU-rätten inte tillåter dem. Sedan kan man frivilligt komma överens om att teckna det vanliga kollektivavtalet, säger Martin Wästfelt.

Enligt Martin Wästfelt är det Unionens förbundsstyrelse som beslutat att man ska ta fram utstationeringsavtalen för att, till skillnad från en del andra fackförbund, vara ”lojala med lagstiftningen”. Även om Unionen inte heller tycker att lagen är perfekt.

– Utan utstationeringsavtalet riskerar vi att det kommer hit aktörer som inte betalar enligt lägstanivåerna och då upprätthåller vi inte skyddet mot löne- och villkorsdumpning. Det är särskilt viktigt att vi gör det eftersom det tyvärr är fler och fler tjänstemannaförbund som tecknar sifferlösa avtal utan lägstalöner.

I nuläget är det en relativt liten andel tjänstemän som kommer till Sverige men Martin Wästfelt menar att det ändå är viktigt för att stå upp för att centrala avtal ska vara normen. Dessutom tror han att motparten kan ifrågasätta varför det är viktigt att svenska aktörer ska följa principer som utländska aktörer inte behöver göra.

– Det här är en liten men viktig pusselbit i hur vi upprätthåller och värnar om den svenska modellen.

Tanken är att man ska ta fram åtminstone ytterligare ett utstationeringsavtal, som ska gälla för Almega Tjänsteföretagens område. Tillsammans med de två som redan finns tror Martin Wästfelt att man täcker upp för majoriteten av Unionens områden där utstationerade tjänstemän finns.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.