Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Utstationeringsavtal ska hejda lönedumpning

Unionen har format ett utstationeringsavtal för tjänstemän inom bemanning. Det gäller utländska tjänstemän som hyrs ut i Sverige. Syftet med avtalet är att motverka lönedumpning och sifferlösa avtal.
Linnea Andersson Publicerad
Lars Pehrson / SvD / TT
Flera utländska aktörer har varit inblandade i bygget av Citybanan i Stockholm. Lars Pehrson / SvD / TT

Utstationeringsavtal finns till för utländsk arbetskraft som, under en begränsad period, jobbar på svensk arbetsmarknad men för en utländsk aktör. Unionen har lämnat in avtalet till Arbetsmiljöverket dit utländska aktörer kan vända sig för att få information om vad som gäller i Sverige och vad Unionen kan kräva vid en stridsåtgärd. Ett utstationeringsavtal fungerar som en variant av Unionens kollektivavtal men är inte tecknat med en arbetsgivarorganisation som motpart.

Unionen har sedan tidigare tagit fram ett utstationeringsavtal på teknikområdet där man hämtat bestämmelser från Teknikavtalet. Enligt Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, är det den bransch där det är vanligast med utländska tjänstemän, till exempel ingenjörer, IT-tekniker eller arbetsledare. Men det förekommer även inom bemanningsuppdrag och ibland är det svårt att skilja på vad som är vad.

– Man kan säga att det är som ett strippat avtal. Vi måste kräva samma sak av en utländsk aktör som av en svensk men skillnaden är att vi inte får kräva allt, eftersom EU-rätten inte tillåter dem. Sedan kan man frivilligt komma överens om att teckna det vanliga kollektivavtalet, säger Martin Wästfelt.

Enligt Martin Wästfelt är det Unionens förbundsstyrelse som beslutat att man ska ta fram utstationeringsavtalen för att, till skillnad från en del andra fackförbund, vara ”lojala med lagstiftningen”. Även om Unionen inte heller tycker att lagen är perfekt.

– Utan utstationeringsavtalet riskerar vi att det kommer hit aktörer som inte betalar enligt lägstanivåerna och då upprätthåller vi inte skyddet mot löne- och villkorsdumpning. Det är särskilt viktigt att vi gör det eftersom det tyvärr är fler och fler tjänstemannaförbund som tecknar sifferlösa avtal utan lägstalöner.

I nuläget är det en relativt liten andel tjänstemän som kommer till Sverige men Martin Wästfelt menar att det ändå är viktigt för att stå upp för att centrala avtal ska vara normen. Dessutom tror han att motparten kan ifrågasätta varför det är viktigt att svenska aktörer ska följa principer som utländska aktörer inte behöver göra.

– Det här är en liten men viktig pusselbit i hur vi upprätthåller och värnar om den svenska modellen.

Tanken är att man ska ta fram åtminstone ytterligare ett utstationeringsavtal, som ska gälla för Almega Tjänsteföretagens område. Tillsammans med de två som redan finns tror Martin Wästfelt att man täcker upp för majoriteten av Unionens områden där utstationerade tjänstemän finns.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.