Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

TCO vill ha Rut på jobbet

Arbetsgivarna vill sänka ingångslönerna för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Nu kontrar facket med ett eget förslag. Enklare kontorsjobb ska ge nyanlända jobb, föreslår TCO.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Att fylla på papper i skrivaren är ett exempel på enklare uppgiftare som TCo föreslår för nyanlända. Colourbox

Den senaste tiden har debatten om sänkta ingångslöner varit hård. Flera riksdagspartier liksom Svenskt Näringsliv har föreslagit metoden som en väg att öka möjligheterna för nyanlända flyktingar att få jobb. Reaktionen från den fackliga sidan har varit tvärt avvisande, bland annat eftersom man inte tror att låglönestrategin faktiskt skulle skapa fler jobb.

Den lösning som TCO nu lagt fram kallar man för Rut-på-jobbet.

– Man ska utgå från vilka arbetsuppgifter det finns på kontor i dag som inte utförs eller utförs av fel personer, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

– I dag är många kontorsarbetsplatser slimmade. Det skulle kanske vara bra att ha personer som fyllde på papper i skrivaren, ställde i ordning konferensrum eller packade utskick. Sådana saker som i dag görs av personer som är anställda för att göra andra saker.

Samuel Engblom poängterar att TCO:s förslag inte löser hela jobbproblematiken för nyanlända, utan snarare är att se som en av många lösningar.  Rut-på-jobbet skulle ha potential att skapa jobb för en del av de nyanlända, de lågutbildade. Hur många jobb det skulle kunna ge har dock inte TCO någon uppfattning om i dag.

En av fördelarna med förslaget är att det skulle kunna tas i bruk så gott som omedelbart.

– Vårt mål har varit att lägga förslag som är enkla att genomföra i dag. Det finns redan anställningssubventioner som är tämligen generösa som kan användas, säger Samuel Engblom.

Att TCO nu lägger fram ett förslag om enklare jobb för nyanlända betyder inte att man tror att det skulle vara landets framtid.

– Sveriges övergripande strategi kan aldrig vara att gå mot låglönejobb, utan den måste fortfarande gå mot uppgradering, att vi har ska ha jobb med högre utbildningsinnehåll. Men det här handlar om att hitta vägar in på arbetsmarknaden, säger Samuel Engblom.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.