Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
2012 träffade Unionen och Arbetsgivaralliansen det första kollektivavtalet för professionella fotbollsspelare. Tidigare avtalades spelarnas villkor av Spelarföreningen, SFS och Svensk Elitfotboll. Nu är det dags att förhandla fram ett nytt avtal för kommande år.
Motsättningarna i förhandlingarna gäller bland annat spelarnas rätt till 14 dagars 100-procentig kompensation vid arbetsskada. Men tyngst väger frågan om fotbollsspelarnas pensioner.
Inför det förra avtalet ingicks en överenskommelse om avsättning på 4,5 procent. Enligt Unionen var det en tillfällig lösning som skulle räknas upp vid nästa förhandling, det vill säga i år. Det motsätter sig arbetsgivarna.
I avtalet för ishockeyspelare ligger pensionsavsättningen på 6 procent. Stefan Eriksson menar att fotbollsspelare borde ha detsamma. Från arbetsgivarsidan hävdar man dock att det inte går att jämföra villkor med hockeyn där det finns mer pengar, bland annat genom inkomster från TV-rättigheter.
- Vi kan ju inte ta hänsyn till sådana omständigheter. Det gör vi inte i andra branscher och kan inte göra här heller. Idrottsmän på professionell nivå ska ha samma villkor.
I idrottsavtalen finns redan flera speciella hänsyn som tas till de speciella villkor som råder anställda inom idrottsvärlden, bland annat vad gäller arbetstider och semester.
Idrottsavtalen får inte heller del av garantireglerna som gäller andra branscher, vilket Stefan Eriksson tycker är problematiskt till exempel i fråga om försäkringspremier. Det kan leda till att förbundet i stället tvingas ta till rättsliga åtgärder när en medlem råkar illa ut.
Löneavtalen ser inte heller ut som i andra branscher. Inom proffsidrotten råder i stället ett slags extrem form av individuell lönesättning.
- Det är på sätt och vis en svårare bransch att förhandla om, men de som jobbar som idrottsmän behöver också schysta villkor.
Nu har Unionen och Arbetsgivaralliansen gemensamt kallat till en så kallad frivillig medling för att få hjälp att reda ut situationen.
Till medlare har Göran Gräslund, tidigare generaldirektör för Datainspektionen, och Hans Svensson, tidigare vd för Försäkringskasseförbundet med bakgrund även som förhandlingsombudsman för Försäkringsanställdas förbund, utsetts.
Hur ställer sig medlemmarna till den här tvisten?
- Tidigare undersökningar har visat att medlemmarna har ansett pensionsfrågan som den mest prioriterade.
Det nya apoteksavtalet mellan facken Unionen och Sveriges farmaceuter och motparten Svensk handel innebär att de anställda på exempelvis Apoteket AB, Kronans apotek, ICAs Apotek Hjärtat och Doz apotek får nya arbetsvillkor.
Kollektivavtalet följer märket på i snitt 6,4 procent löneökning över 24 månader och gäller retroaktivt från den 1 maj 2025.
Mertiden tas bort och en arbetstidsförkortning tjänas in i en tidbank från första januari 2026. Anställda får även en större rätt till kompensationsledighet efter arbete på storhelger.
Lena Svensson, Unionens riksklubbs ordförande på Icas kedja Apotek Hjärtat, är inte helt nöjd med avtalet.
– Jag har inte hunnit sätta mig in i det helt, men jag är lite bekymrad över löneutvecklingen kontra arbetstidsförkortning , säger hon.
Hon tycker att det det tar för lång tid innan de anställda börjar känna av arbetstidsförkortningen på riktigt.
– Jag förstår att man ska börja bygga upp en bank med tid men åtta timmar per år kan man både ha och vara utan enligt mina medlemmar. Vi är många anställda över 40 år och många av oss vill hellre ha pengar i kuvertet, säger hon och hänvisar till ett medlemsmöte hon hållit nyligen.
Med dagens ekonomiska situation där många har svårt att få lönen att räcka till höjda hyror och priser hade Lena Svensson hellre sett en satsning på höjda grundlöner.
– Vi släpar efter i grundlönerna och det måste jag hantera gentemot medlemmarna. Lönerna hänger inte med i vad allting kostar i dag, säger hon.
Dessutom är hon orolig för att de som arbetar deltid nu ska kunna bli beordrade att arbeta övertid precis som heltidarna.
En annan viktig fråga för många apoteksanställda är möjligheten att ta ut fyra veckors sammanhängande semester. I dag är det bara tre garanterade veckor.
– Fyra veckors sammanhängande semester är också en fråga. Men jag har inte sett någon förändring där, säger Lena Svensson.
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt är nöjd med det nya avtalet som tagit tid att få fram. Förhandlingarna har dragit ut på tiden och det har talats om strejkvarsel.
– Förhandlingarna har varit tuffa, exempelvis när det gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Men för Unionen är det självklart att alla medlemmar ska behandlas lika. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda. Det är ett stort steg framåt för rättvisa villkor, säger Martin Wästfelt i en presskommentar.
Lynn Andersson Wall, avtalsansvarig för Svensk Handels apoteksavtal, uttrycker sin syn på avtalet i ett pressmeddelande:
– Det har varit långdragna men också konstruktiva förhandlingar. De nya avtalen innehåller bland annat mer branschanpassade anställningsformer samt förbättrade möjligheter att variera arbetstiden under året, vilket är viktigt för att kunna upprätthålla en god bemanning på apoteken, säger hon.
Nya apoteksavtalet i siffror
Avtalsperioden är 1 maj 2025 till 30 april 2027
Semester, uppsägningstider, arbetstid, ledighet och övriga arbetsvillkor enligt Allmänna anställningsvillkor uppdateras så snart som möjligt till nya avtalet som gäller 1 maj år 2025 till 30 april 2027.
Källa: Unionen
Unionen, Sveriges Farmaceuter och Sveriges ingenjörer har även tecknat avtal med Almega Tjänsteförbunden inom tillverkande apoteksföretag som Apotea, ATL apoteksproduktion och vissa laboratorier
De nya avtalen sträcker sig över 24 månader med ett löneutrymme på 6,4 procent. Inom kostnadsramen ryms även pensionsavsättningar.
Avtalet innehåller också en arbetstidsförkortning med en betald ledig dag under ett kalenderår. Begreppet mertid stryks ur avtalet och deltidsanställda får rätt till övertidskompensation på samma sätt som heltidsanställda. Det gäller från 1 maj 2025 till och med 30 april 2027.
Hittills i år har Unionen tecknat mer än 50 nya kollektivavtal i olika branscher.
