Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Arbetstid hetaste frågan inom handeln

I veckan växlade Unionen avtalskrav med Svensk Handel. Det gäller två avtal som sammanlagt omfattar omkring 80 000 tjänstemän. En viktig fråga för medlemmarna inom handeln är hur övertid och obekväm arbetstid ska ersättas.
Linnea Andersson Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Julhandeln innebär ofta övertid för anställda inom handeln. Henrik Montgomery / TT

För många som arbetar inom handeln hör övertid och förskjuten arbetstid (ob) till vardagen. Det gäller även för tjänstemän. Unionens och Svensk Handels kollektivavtal gör det möjligt att göra enskilda överenskommelser mellan den anställde och företaget där man tar bort exempelvis övertidskompensation, restidsersättning eller ob-tillägg och i stället får högre lön, fler semesterdagar eller både och.

Problemet är att det oftast inte tydligt framgår framkommer i anställningskontrakten vad man får i utbyte mot en bortförhandlad övertidsersättning, eller vad som sker om du vill ha tillbaka den efter en tid. Arbetsgivaren måste förvisso betala ut extra semesterdagar eller högre lön och inom handeln är det kutym att byta övertidsersättning mot tre eller fem extra semesterdagar.

– Men om du jobbar mer övertid i dag än för fyra år sedan när du kom överens med arbetsgivaren om att byta övertidsersättningen kanske du vill ha tillbaka den. Att jobba 15 dagar övertid står inte i paritet med fem extra semesterdagar, säger Kristina Fanberg, ombudsman på Unionen.

I dag är det dock ofta oklart vad som gäller om du som anställd vill säga upp överenskommelsen, vilket ofta leder till diskussioner om vilken lön eller semester som då ska gälla, där den enskilde tjänstemannen måste företräda sig själv gentemot arbetsgivaren. Enligt Unionen leder dispyterna ibland till att de behöver gå in i förhandling med arbetsgivaren för att reda ut vad som gäller. För att undvika det vill man därför få till en partsgemensam överenskommelse med Svensk Handel om hur villkoren kan förtydligas för att få en gemensam syn på vad som gäller.

– Vi vill ta fram en blankett där det står precis vad man fått i stället för övertidsersättning etcetera. Annars finns risken att den högre löneförmånen flyter in i det man fått vid lönerevisionen, säger Kristina Fanberg.

Än så länge har Unionen och Svensk Handel endast växlat krav med varandra men i början av nästa vecka inleds förhandlingarna för att ersätta det gamla avtalet som går ut i slutet av april.

Unionen vill:

  • Ha ettårigt avtal
  • Reallöneökningar
  • Bibehålla individgarantin
  • Införa flexpension inom Handelns avtal
  • Förbättra skriftliga överenskommelser vid ex. slopad övertidsersättning
  • Få till ett systematiskt jämställdhetarbete
  • Utesluta arbetstidsförsämringar
     

SVENSK HANDEL VILL:

  • Förlänga provanställningstiden från 6 till 12 månader samt ha möjlighet att avbryta tidigare.
  • Förlänga uppsägningstiden när en tjänsteman säger upp sig själv.
  • Få ökade möjligheter för arbetsgivaren att styra över turordningsreglerna.
  • Utöka sin rätt att säga upp tidsbegränsade anställningar i förtid.
  • Minska möjligheten till övertidsersättning genom att förlänga begränsningsperioden för ordinarie arbetstid.
  • Utöka beräkningsperioden för sammanlagd arbetstid till tolv månader.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

”MBL funkar bäst när det finns klubb”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är nöjd med IT-avtalet och tror att det leder till reallöneökningar de kommande två åren.

– Det är vår bedömning. Och man ska komma ihåg att hela avtalsvärdet är 6,4 procent. Arbetstidsförkortning och pension är i vissa avseenden mer värdefulla än en löneökning, bland annat eftersom alla får del av dem. Att vi lyckades få till arbetstidsförkortning är ett genombrott.

För företag med färre än 50 anställda som saknar klubb införs lättnader vad gäller skyldigheten att förhandla enligt MBL.

– På vissa arbetsplatser tycker medlemmarna att relationen med arbetsgivaren är så bra att det räcker att arbetsgivaren informerar om förändringar på en arbetsplatsträff.

För Unionen innebär avtalsändringen ett tillfälle att besöka arbetsplatser utan förtroendevalda för att informera om ändringen.

– Vill man ha kvar arbetsgivarens förhandlingsskyldighet har man möjlighet att välja ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller bilda en klubb. Då gäller de vanliga reglerna. MBL funkar bäst när det finns förtroendevalda på en arbetsplats. Den bygger på att båda parterna ska känna till verksamheten och det kan aldrig en ombudsman göra på samma sätt, säger Martin Wästfelt.

Vissa frågor ska förhandlas med facket

Enligt det nya kollektivavtalet ska de anställda informeras om ändringen vad gäller MBL.

– Vi kommer att åka ut till alla arbetsplatser och berätta för tjänstemännen, på betald arbetstid, om vilka regler som gäller. Överenskommelsen är absolut en eftergift, men kan i bästa fall tydliggöra hur samverkan på en arbetsplats ska gå till och leda till fler förtroendevalda.

Vissa situationer, exempelvis verksamhetsövergångar, personalneddragningar och borttagande av personalförmåner, ska även i fortsättningen MBL-förhandlas. 

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.