Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nu är det slut på fas 3

Från och med i dag, den 1 februari 2016, kommer inga fler arbetssökande anvisas till sysselsättningsfasen, mer känt som fas 3. De nära 40 000 personer som i dag är inskrivna i åtgärden kommer i stället att erbjudas olika former av utbildning och arbetsträning.
Gabriella Westberg Publicerad
Enligt statistik från Arbetsförmedlingen i januari 2016 finns i dag drygt 39 000 inskrivna i sysselsättningsfasen, mer känd som fas 3.

Det var ett av regeringens vallöften från hösten 2014 att den kritiserade arbetsmarknadsåtgärden Fas 3 skulle avskaffas så skyndsamt som möjligt. Då omfattades omkring 35 000 arbetssökande.

Fas 3 infördes 2007 av den förra regeringen och trots omfattande kritik har antalet inskrivna fortsatt att öka år för år, för att i dag när den formellt avskaffas omfatta drygt 39 000 personer.

Samtidigt avskaffas de fasta tidsgränser som påverkat vilket stöd en arbetssökande kunnat få inom Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti. Framöver ska alla, oavsett hur länge man varit inskriven som arbetslös, få ett mer individanpassat stöd baserat på en arbetsmarknadspolitisk bedömning, meddelar myndigheten i dag.

- Avskaffandet av de fasta tidsgränserna, som skapade en stelhet i stödet till långtidsarbetslösa, är ett stort steg som nu öppnar helt nya möjligheter, säger Mikael Sjöberg, Arbetsförmedlingens generaldirektör.

Avvecklingen av sysselsättningsfasen ska vara slutförd den 31 januari 2018. De som i dag har en sysselsättningsplats kommer under en övergångstid vara kvar eller byta till en ny anordnare.

Men det är inte bara en kritiserad arbetsmarknadsåtgärd som avvecklas i dag. Även den bortre gränsen i sjukförsäkringen, även känd som stupstocken, läggs i dag till historien liksom ALI, arbetslivsintroduktion, som erbjudits de som tidigare slagit i väggen för sjukförsäkringen.

Läs mer om det på Försäkringskassans hemsida.

Studier istället för fas 3

De drygt 39 000 långtidsarbetslösa som i dag är inskrivna i den så kallade sysselsättningsfasen kommer i stället att erbjudas:

  • Yrkesinriktade kurser på folkhögskola i längst 24 månader. Utbildningarna ska vara riktade mot yrken där det finns brist på arbetskraft.
  • Deltidsstudier vid Komvux, universitet och högskola i sex månader.
  • Studiemotiverande kurser vid folkhögskolor.
  • Arbetsträning på arbetsplatser.
  • Sedan tidigare har deltagarna i sysselsättningsfasen också möjlighet till extratjänster i välfärden.

Arbetsförmedlingen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.