Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Eftersom vi lever allt längre kommer pensionsnivåerna i den allmänna pensionen sjunka i relation till inkomsten. Av den anledningen vill nu PTK stärka tjänstepensionen ITP i stället. För att lyckas med det krävs att arbetsgivarna skjuter till ytterligare pengar.
Det är den officiella förklaringen till PTK:s begäran om förhandlingar. Men begäran har också har ett samband med den pågående avtalsrörelsen.
Ett av tjänstemännens avtalskrav är så kallad flexpension. Med hjälp av den ska tjänstemän kunna gå ned i arbetstid när de närmar sig pensionsåldern. Detta bekostas genom en extra avsättning till tjänstepensionen ITP. Flexpensionen finns redan i många avtal, men inom Almega – arbetsgivarorganisationen för tjänstesektorn – är man hårdnackade motståndare till att införa den.
Läs mer: Vad är flexpension?
- PTK:s avtal är inte en del av avtalsrörelsen. Men alla PTK:s förbund ser ett behov av att förstärka pensionsavsättningarna. Det har yttrat sig på olika sätt. Flera förbund, bland annat Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, har drivit frågan om flexpension. Både vi och våra motparter anser egentligen att pensionsfrågor hör hemma i ITP-avtalet, säger Niklas Hjert, ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp och Unionens förhandlingschef.
Målet är att förhandlingarna om ökade pensionsavsättningar ska vara avklarade i februari, det vill säga i god tid innan avtalsrörelsen går in i sitt slutskede.
- Det är givetvis inte så att vi kommer att fortsätta att driva ökade pensionsavsättningar i branschförhandlingarna om vi löser frågan i ITP-avtalet. Löser vi inte frågan i ITP-förhandlingarna så driver vi dem vidare i branschförhandlingarna därför ligger kraven kvar på branschnivå. Men flexpensionen innehåller ju också en del som handlar om möjligheten att gå ned i tid, den frågan måste vi driva i avtalsrörelsen, säger Niklas Hjert.
Svenskt Näringsliv fick PTK:s begäran strax före jul och har ännu inte tagit ställning till den.
- För att det ska bli förhandlingar måste våra medlemsförbund ge oss ett sådant uppdrag, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppson.
Svenskt Näringsliv har 35 medlemsförbund, varav förbunden inom Almega utgör sju.
- Teoretiskt sett finns det en möjlighet för Svenskt Näringslivs styrelse att fatta ett majoritetsbeslut, konstaterar Peter Jeppson.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
