Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

PTK söker genväg till flexpension

PTK har begärt förhandlingar med Svenskt Näringsliv om att stärka upp tjänstepensionen ytterligare. På det sättet skulle man delvis gå runt problemet med den så kallade flexpensionen i avtalsrörelsen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Peter Jeppson till vänster, Niklas Hjert till höger.
Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppson till vänster, och Niklas Hjert, ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp och Unionens förhandlingschef, till höger.

Eftersom vi lever allt längre kommer pensionsnivåerna i den allmänna pensionen sjunka i relation till inkomsten. Av den anledningen vill nu PTK stärka tjänstepensionen ITP i stället. För att lyckas med det krävs att arbetsgivarna skjuter till ytterligare pengar.

Det är den officiella förklaringen till PTK:s begäran om förhandlingar. Men begäran har också har ett samband med den pågående avtalsrörelsen.

Ett av tjänstemännens avtalskrav är så kallad flexpension. Med hjälp av den ska tjänstemän kunna gå ned i arbetstid när de närmar sig pensionsåldern. Detta bekostas genom en extra avsättning till tjänstepensionen ITP. Flexpensionen finns redan i många avtal, men inom Almega – arbetsgivarorganisationen för tjänstesektorn – är man hårdnackade motståndare till att införa den.

Läs mer: Vad är flexpension?

- PTK:s avtal är inte en del av avtalsrörelsen. Men alla PTK:s förbund ser ett behov av att förstärka pensionsavsättningarna. Det har yttrat sig på olika sätt. Flera förbund, bland annat Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, har drivit frågan om flexpension. Både vi och våra motparter anser egentligen att pensionsfrågor hör hemma i ITP-avtalet, säger Niklas Hjert, ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp och Unionens förhandlingschef.

Målet är att förhandlingarna om ökade pensionsavsättningar ska vara avklarade i februari, det vill säga i god tid innan avtalsrörelsen går in i sitt slutskede.

- Det är givetvis inte så att vi kommer att fortsätta att driva ökade pensionsavsättningar i branschförhandlingarna om vi löser frågan i ITP-avtalet. Löser vi inte frågan i ITP-förhandlingarna så driver vi dem vidare i branschförhandlingarna därför ligger kraven kvar på branschnivå. Men flexpensionen innehåller ju också en del som handlar om möjligheten att gå ned i tid, den frågan måste vi driva i avtalsrörelsen, säger Niklas Hjert.

Svenskt Näringsliv fick PTK:s begäran strax före jul och har ännu inte tagit ställning till den.
- För att det ska bli förhandlingar måste våra medlemsförbund ge oss ett sådant uppdrag, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppson.

Svenskt Näringsliv har 35 medlemsförbund, varav förbunden inom Almega utgör sju.

- Teoretiskt sett finns det en möjlighet för Svenskt Näringslivs styrelse att fatta ett majoritetsbeslut, konstaterar Peter Jeppson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

”MBL funkar bäst när det finns klubb”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är nöjd med IT-avtalet och tror att det leder till reallöneökningar de kommande två åren.

– Det är vår bedömning. Och man ska komma ihåg att hela avtalsvärdet är 6,4 procent. Arbetstidsförkortning och pension är i vissa avseenden mer värdefulla än en löneökning, bland annat eftersom alla får del av dem. Att vi lyckades få till arbetstidsförkortning är ett genombrott.

För företag med färre än 50 anställda som saknar klubb införs lättnader vad gäller skyldigheten att förhandla enligt MBL.

– På vissa arbetsplatser tycker medlemmarna att relationen med arbetsgivaren är så bra att det räcker att arbetsgivaren informerar om förändringar på en arbetsplatsträff.

För Unionen innebär avtalsändringen ett tillfälle att besöka arbetsplatser utan förtroendevalda för att informera om ändringen.

– Vill man ha kvar arbetsgivarens förhandlingsskyldighet har man möjlighet att välja ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller bilda en klubb. Då gäller de vanliga reglerna. MBL funkar bäst när det finns förtroendevalda på en arbetsplats. Den bygger på att båda parterna ska känna till verksamheten och det kan aldrig en ombudsman göra på samma sätt, säger Martin Wästfelt.

Vissa frågor ska förhandlas med facket

Enligt det nya kollektivavtalet ska de anställda informeras om ändringen vad gäller MBL.

– Vi kommer att åka ut till alla arbetsplatser och berätta för tjänstemännen, på betald arbetstid, om vilka regler som gäller. Överenskommelsen är absolut en eftergift, men kan i bästa fall tydliggöra hur samverkan på en arbetsplats ska gå till och leda till fler förtroendevalda.

Vissa situationer, exempelvis verksamhetsövergångar, personalneddragningar och borttagande av personalförmåner, ska även i fortsättningen MBL-förhandlas. 

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.