Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Arbetarnas medelpensionsålder ligger på 63,8 år. Tjänstemän orkar några månader längre, tills de fyller 64.
Det betyder att den allmänna pensionen blir drygt 20 procent lägre än om medelpensioneringsåldern hade varit 67 år.
För vissa grupper inom LO-kollektivet är pensionsåldern dessutom betydligt lägre. Det gäller exempelvis brevbärare vilkas medelpensionsålder är 61,8 år. En kvinnlig brevbärare får i snitt en pensionsnivå som ligger 44 procent lägre än vad de skulle fått om de jobbat kvar tills 67.
För tjänstemännen ser det lite annorlunda ut, visar den beräkning som SCB gjort åt LO.
- Deras situation är lite gynnsammare. Den stora skillnaden består i att de ännu har en tjänstepension som kan bli slutbetald ifall de går i pension efter fyllda 62 år, den möjligheten har inte LO-kollektivet, säger Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK.
Tjänstepensionssystemet ITP 2, omfattar de flesta tjänstemän som är födda före 1979 och omfattas av kollektivavtal. I och med möjligheten till slutbetalning förlorar den tjänsteman som väljer att gå i pension före 65 år inte någon tjänstepension på kuppen.
Eftersom den allmänna pensionen enbart betalas in för inkomster upp till drygt 36 000 kronor i månaden är tjänstepensionen ITP 2 allra mest förmånlig för högavlönade tjänstemän.
- Men annars är trenden numera att allt fler tjänstemän jobbar kvar efter 65 år. De som jobbar kvar är ofta personer som tycker att det är kul och orkar och har ett socialt liv på jobbet. Men det finns även de som av ekonomiska skäl väljer att arbeta vidare. Många grupper inom LO har mer fysiskt krävande arbeten som gör att det är svårt att jobba så länge, säger Dan Wallberg.
LO:s slutsats är att det långt kvar innan en majoritet av LO-arbetarna uppnår pensionsåldern på 67 år. Beräkningarna som visar att det skulle räcka med en pensionsålder på 67 år för att få en pension motsvarande 60-62 procent av slutlönen bygger på heltidsarbete mellan 20 och 67 år, skriver LO. Perioder med deltidsarbete, sjukdom och arbetslöshet betyder att individen måste jobba längre.
ITP 1 gäller tjänstemän födda 1979 eller senare. Här är premien, men inte pensionen, bestämd på förhand. Pensionen börjar tjänas in när man fyller 25 år, och man väljer själv förvaltare och sparform
ITP 2 gäller tjänstemän födda 1978 eller tidigare. Dock kan vissa företag ha ITP 1 för samtliga anställda oavsett ålder. Här är pensionens storlek bestämd på förhand som en viss procent av slutlönen. Till det kommer en mindre del, så kallad ITPK, som man placerar själv.
Att tjänstepensionen är slutbetald innebär att den anställde får samma pension som om hen hade arbetat till 65 år.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.