Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så ska fler lockas till yrkesprogrammen

Sju av tio som slutför ett yrkesprogram på gymnasiet har jobb inom ett år, enligt SCB. Det råder brist på arbetskraft inom många yrken som programmen riktar in sig på. Ändå sjunker andelen ungdomar som söker sig till yrkesprogram på gymnasiet.
Gabriella Westberg Publicerad
Ingvar Karmhed/TT
Studenter på ett av Curt Nicolin-gymnasiets yrkesprogram i Finnspång. Ingvar Karmhed/TT

Hösten 2008 började 35 procent av gymnasieettorna på ett yrkesprogram. Sex år senare var det bara 26 procent, visar utredningen Välja yrke (SOU 2015:97) .

Inför gymnasievalet oroar sig många unga och deras föräldrar för att en yrkesutbildning kan innebära en inlåsning som försvårar karriärväxling senare i livet, varför många rekommenderas söka sig till mer teoretiska gymnasieprogram som ger högskolebehörighet.

Det var också en orsak till att yrkesutbildningarna förlängdes på 90-talet från två till tre år, med mer teoretiska ämnen som skulle ge grundläggande högskolebehörighet. Tanken var att mer generella kunskaper skulle underlätta för ungdomar att anpassa sig till ett föränderligt arbetsliv och övergång till högskola.

Men enligt nationalekonomen Caroline Hall som har studerat hur intresset för yrkesprogrammen påverkades av reformen, blev resultaten helt andra än de tänkta. Sannolikheten för att hoppa av i förtid ökade med 3,8 procentenheter för alla yrkeselever till följd av förlängningen och sannolikheten för att inte gå ut med fullständiga betyg ökade med 7,5 procentenheter. De som slutförde de treåriga, mer generella programmen gick inte i högre grad vidare till högskolan och såg inte heller ut att ha fått en högre löneutveckling, än de som gått den tidigare tvååriga.

Av erfarenheterna från 90-talet att döma var det alltså inte till någon vinst vare sig för individen eller samhället att lägga in ett ytterligare år med mer teoretiska studier i yrkesprogrammen, enligt Caroline Hall.

Hennes studier presenterades vid ett seminarium arrangerat av SNS tidigare i veckan, där även regeringens utredare Amelie von Zweigbergk deltog. I utredningen Välja yrke, som presenterades för regeringen i november, förslår von Zweigbergk ett antal åtgärder för att locka tillbaka unga till yrkesutbildningarna, utan att de ska drabbas av någon inlåsningseffekt.

Ett av förslagen är att inrätta särskilda branschskolor för små men viktiga nischyrken. Det är svårt att få ungdomar att flytta till en annan kommun för att gå ett yrkesgymnasium. Och smala yrkesprogram går inte att ge på varje enskild ort i landet. Men om själva yrkesinriktningen fokuserades till fyra intensiva veckor per termin på ett nationellt branschcenter där lärare och utrustning är bästa möjliga och övrig mer allmän gymnasieutbildning ges på hemorten, kanske fler skulle kunna lockas, tror Amelie von Zweigbergk.

Utredaren föreslår också obligatorisk prao i åttan och nian, som i högre grad än i dag skulle styras i samverkan mellan skola och näringsliv – för att det inte ska bli två veckors skolledigt på mammas eller pappas jobb.

Dessutom måste yrkesutbildningarna bli mer könsneutrala, menar hon.

- Varför ska tjejer, som ofta sägs, behöva ha ”skinn på näsan” för att bli bilmekaniker?

Här måste till en skärpning med ett ordentligt värdegrundsarbete för att ändra attityder också hos yrkeslärare. På många yrkesskolor accepteras könsklotter på väggarna och det är vanligt med en sexistisk jargong.

- Plattan som man rullar in sig på under en bil kallas för ”horan”. Skulle jag rekommendera min dotter att söka en sådan utbildning, frågar hon sig och tillägger att Skolinspektionen måste titta också på sådana saker.

För att hjälpa unga att göra kloka yrkesval bör det ges betydligt mer kunskaper om arbetslivet i grundskolan, en bättre samverkan mellan skolan och arbetsmarknadens parter och kvalitetssäkring av utbildningarna från branschorganisationer, menar utredaren.

Men för att ett yrkesval som görs i ung ålder inte ska ge en olycklig inlåsningseffekt bör också ges bättre möjligheter till vuxenutbildning till exempel genom att YH-skolan får i uppdrag att främja utvecklingen av behörighetsgivande förutbildningar.

Trepartssatsning för yrkesprogrammen

Ungdomar ratar yrkesprogrammen på gymnasiet i allt för hög grad, visar en utredning. Därför ska 30 miljoner kronor nu satsas på att locka fler unga att välja sådan utbildning, det lovade kunskaps- och gymnasieminister Aida Hadzialic (S) tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv i veckan.

- Vi vet att unga som läst ett yrkesprogram snabbt kan ta de jobb som finns där ute. Därför är det viktigt att de ses som ett huvudalternativ för alla och inte som ett säralternativ för vissa, säger gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic i en kommentar.

Om fler väljer yrkesprogram hoppas regeringen att utbudet av arbetskraft med rätt kompetenser ökar och kompetensförsörjningen inom de yrkeskategorierna förbättras.

- Vi har ett gemensamt intresse av att stärka yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft, så att fler unga blir intresserade av att läsa dem, säger Aida Hadzialic.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.