Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Industrin: ”Löneökningar på högst 1 procent”

De fackliga lönekraven är orimliga, anser arbetsgivarna inom industrin. För att stärka industrins konkurrenskraft krävs låga löneökningar under lång tid, är budskapet. En analys som Unionen inte håller med om.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef, till vänster. Martin Linder, Unionens ordförande, till höger.

När arbetsgivarsidan tittar in i framtiden ser det mörkt ut. Året avslutas svagt och det finns inga tecken på att konjunkturen tar fart. Samtidigt har Sverige ett kostnadsläge som ligger runt tio procent högre än Västeuropa.

Att i det läget lägga fram krav på 2,8-procentiga löneökningar är orealistiskt, anser arbetsgivarna.

- Vi har haft löneökningar över jämförbara konkurrentländer under lång tid. Efter finanskrisen har vi inte förmått växla ned. På så vis har vi försämrat vårt kostnadsläge under lång tid, säger Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef som också hänvisar till Finland där det nya avtalet hamnade på 0,47 procent.

Enligt Anders Weihe har Sverige inte längre några påtagliga konkurrensfördelar, vad det handlar om är att hålla kostnaderna nere. För att klara det krävs avtal på ”klart under 1 procent”. Han skulle också kunna tänka sig ett avtal helt utan löneökningar, särskilt med tanke på den obefintliga inflationen.

- Men jag tror inte att det rimligt att nå ett nollavtal. Och det mest realistiska är att det blir ett kort avtal med tanke på den relativa osäkerhet som råder inom ekonomin.

Anders Weihe är bestämd med att det inte finns anledning att ta hänsyn till Riksbankens inflationsmål på 2 procent när parterna gör upp löneökningarna.

- Inflationen hör inte hemma i industriavtalet. Vi förhandlar inte om inflationen, vi förhandlar om löneökningar. När inflationen visat sig bli lägre än 2 procent kan vi inte utgå från målet längre. Det är som om vi skulle utgå ifrån att produktivitetsökningen var 10 procent när den i själva verket var 0 procent. Det skulle gå käpprätt åt helvete

Från fackligt håll är man inte överraskade över arbetsgivarnas argumentation. Unionens ordförande Martin Linder konstaterar att det är en vanlig dramaturgi inför avtalsrörelser. Däremot säger han sig bli orolig över arbetsgivarnas internationella utblickar.

- De jämför våra lönekostnader med de i Estland, Kina och Indien. Det gör mig orolig om det är den referensram de har för att hitta rätt löneökningsnivå. Även jämförelsen med Finland är problematisk. Där pågår kraftiga attacker mot de tecknade avtalen, samtidigt som regeringen försämrar villkoren för de anställda.

Enligt Martin Linder har facken tagit hänsyn till kostnadsutvecklingen när de lagt fram sina krav, och att de begärda 2,8 procenten faktiskt innebär en ”nedtaktning”. En annan skillnad är att man på den fackliga sidan anser att det är viktigt att hålla fast vid inflationsmålet.

- Det har varit en framgångsfaktor som gett stabilitet och reallöneökningar under de senaste 20 åren. Om vi struntar i det skulle vi hamna i en situation där man anpassar avtalskraven efter dagsläget för den rådande inflationen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Strejken på SVT avblåst - avtal klart

Det blir ingen strejk på SVT. Under onsdagen kom fack och arbetsgivare överens om ett nytt kollektivavtal. Det nya avtalet innehåller kortare arbetstid och övertidsersättning för deltidsanställda.
David Österberg Publicerad 23 april 2025, kl 14:53
Ingen strejk på SVT. PÅ bilden syns SVT:s fasad i Stockholm.
Det blir ingen strejk på Public service. Unionen och Medieföretagen kom överens om ett nytt kollektivavtal under onsdagen. Det innehåller kortare arbetstid och högre löner. Foto: Ola Rennstam.

Unionen hade varslat om strejk på SVT i Stockholm. Strejken skulle ha brutit ut klockan fem på fredag morgon. Men under onsdagen kom fack och arbetsgivare överens – med hjälp av medling.

– Trots stark konfliktberedskap hos våra medlemmar är det alltid bra om vi kan lösa frågor vid förhandlingsbordet. Att vi lyckades gå i mål med förhandlingarna på Public Service är ett bevis på vad vi kan åstadkomma när vi står enade. Utan det engagemang som medlemmar och förtroendevalda har visat hade vi inte kunnat nå detta resultat, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, i ett pressmeddelande.

Högre lön och kortare arbetstid

Högre lön och arbetstidsförkortning har varit de viktigaste kraven för Unionens medlemmar i avtalsrörelsen och det har förbundet nu efter långa förhandlingar lyckats få till.

– Det satt hårt inne men nu har vi kommit överens och är nöjda med att ha avtal på plats, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Det nya avtalet har ett totalt värde på 6,4 procent. Det innehåller också en dags arbetstidsförkortning per år som förläggs av arbetsgivaren och övertidsersättning för deltidsanställda.

Även arbetsgivarsidan är nöjd med det nya avtalet.

– Ur ett arbetsgivarperspektiv har vi också fått till förbättringar i avtalet avseende förläggning av arbetstid samt utökade möjligheter till förläggning av kvälls- och nattjänstgöring, säger Sara Ejdeskog, Medeföretagens förhandlingsledare.

Kollega har varit i kontakt med Unionenklubben på SVT. Klubben avböjer att kommentera.