Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Arbetsgivare skeptiska till gratis medlemskap

Gratis medlemskap ska ge Unionen kraft i avtalsrörelsen. Men på arbetsgivarsidan är de skeptiska till att det hjälper.
Niklas Hallstedt Publicerad
Daniel Olsén/Alex Giacomini
Stefan Koskinen, förhandlingschef Almega, tv, och Niklas Hjert, förhandlingschef Unionen th. Daniel Olsén/Alex Giacomini

Avtalsrörelsen kommer att bli tuff tror Unionen och kommer därför med ett erbjudande som är svårt att stå emot: ett års gratis medlemskap, som Kollega.se har rapporterat om förut. På det här viset ska förbundet, som redan i dag har över 600 000 medlemmar, bli ännu starkare både i hela branscher och på enstaka arbetsplatser.

Bland kraven som man slåss för i den pågående avtalsrörelsen finns den så kallade flexpensionen, möjligheten för anställda som närmar sig slutet på arbetslivet att gå ned i tid utan att förlora alltför mycket inkomst.

På arbetsgivarsidan är det framför allt företagen inom tjänstesektorn som har varit svårflörtade. Enligt Stefan Koskinen, förbundsdirektör på arbetsgivarorganisationen Almega tjänsteföretagen, är intresset för flexpensionen lågt även hos de anställda, ”en rätt stor icke-fråga”, särskilt som många företag redan erbjuder individuella lösningar.

Det stämmer inte enligt Unionen. Stödet för flexpensionen hos de anställda i Almegaföretagen är tvärtom stort, hävdar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert. Det har tidigare bland annat visat sig i medlemsundersökningen som låg till grund för beslutet att driva frågan i avtalsrörelsen. Under tiden fram till de nya avtalen är klara är Unionen också konstant ute på företagen för att ytterligare lyfta frågan. Även där upplevs ett stöd för den nya pensionslösningen, enligt Niklas Hjert.

Huruvida de anställda skulle vara villiga att gå i konflikt för flexpensionen vill han dock inte uttala sig om.

-   Vi vill som alltid lösa frågan i förhandling, men konfliktvapnet finns alltid med i förhandlingarna som ett alternativ för att uppnå det vi vill. Vi känner oss trygga kring vår förmåga att ta till det vapnet om det blir nödvändigt.

Hur utgången än blir – ett beslut om flexpensionens vara eller inte vara blir det, tror Niklas Hjert. Att utgången av förhandlingarna skulle bli att fack och arbetsgivare kommer överens om att skjuta frågan framför sig till nästa avtalsrörelse är inte troligt.

- Vi har redan haft ett partsgemensamt arbete, jag har svårt att se vad det skulle tillföra att ha det igen. Nu måste vi få till en lösning som innebär att medlemmarna i tjänstesektorn ska få avsättning till pension precis som de har på andra områden

Stefan Koskinen tycker i och för sig att det är bra att facken får fler medlemmar eftersom det stärker den svenska modellen, men tycker att det vore olyckligt om det skulle användas som ett sätt att få ut medlemmar i konflikt för att ”få in en kollektiv tvångsvis pensionsavsättning i avtalen”.

- Det kommer inte att gå, hittills har vi aldrig haft en konflikt om pensionsavsättningar. Vi känner oss lugna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

”MBL funkar bäst när det finns klubb”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är nöjd med IT-avtalet och tror att det leder till reallöneökningar de kommande två åren.

– Det är vår bedömning. Och man ska komma ihåg att hela avtalsvärdet är 6,4 procent. Arbetstidsförkortning och pension är i vissa avseenden mer värdefulla än en löneökning, bland annat eftersom alla får del av dem. Att vi lyckades få till arbetstidsförkortning är ett genombrott.

För företag med färre än 50 anställda som saknar klubb införs lättnader vad gäller skyldigheten att förhandla enligt MBL.

– På vissa arbetsplatser tycker medlemmarna att relationen med arbetsgivaren är så bra att det räcker att arbetsgivaren informerar om förändringar på en arbetsplatsträff.

För Unionen innebär avtalsändringen ett tillfälle att besöka arbetsplatser utan förtroendevalda för att informera om ändringen.

– Vill man ha kvar arbetsgivarens förhandlingsskyldighet har man möjlighet att välja ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller bilda en klubb. Då gäller de vanliga reglerna. MBL funkar bäst när det finns förtroendevalda på en arbetsplats. Den bygger på att båda parterna ska känna till verksamheten och det kan aldrig en ombudsman göra på samma sätt, säger Martin Wästfelt.

Vissa frågor ska förhandlas med facket

Enligt det nya kollektivavtalet ska de anställda informeras om ändringen vad gäller MBL.

– Vi kommer att åka ut till alla arbetsplatser och berätta för tjänstemännen, på betald arbetstid, om vilka regler som gäller. Överenskommelsen är absolut en eftergift, men kan i bästa fall tydliggöra hur samverkan på en arbetsplats ska gå till och leda till fler förtroendevalda.

Vissa situationer, exempelvis verksamhetsövergångar, personalneddragningar och borttagande av personalförmåner, ska även i fortsättningen MBL-förhandlas. 

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.