Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen förlorade mål om lönepotter

Det är fritt fram för arbetsgivare inom teknikområdet att ge hela lönepotten till anställda på en viss arbetsplats. Det står klart efter en dom i Arbetsdomstolen, där Unionen förlorade ett principiellt viktigt mål mot Teknikarbetsgivarna.
Johanna Rovira Publicerad
Arbetsdomstolens skylt.
Foto: Claudio Bresciani/TT

Anställda på större företag som finns på flera orter har hittills kunnat räkna med att varje arbetsplats har sin egen lönepott att dela på. Men efter domen i AD står det arbetsgivarna inom teknikområdet i princip fritt att klumpa ihop alla anställdas löner från företagets samtliga arbetsplatser, göra en stor gemensam pott och ge rubbet (utöver garantibeloppet) till anställda på en enda arbetsplats.

Anledningen till att de kan göra så är att AD nu förklarat att orden ”vid företaget” i teknikavtalet ska tolkas som Teknikarbetsgivarna vill och inte som det faktiskt har fungerat.

Två av domstolens ledamöter gick dock på Unionens linje och ansåg att orden ”vid företaget” syftar på företaget som helhet bara i undantagsfall - när det funnits en klar praxis eller en lokal överenskommelse om att räkna företaget som en helhet.

- Frågan har varit känd i tre avtalsrörelser utan att vi nått fram till någon lösning, och vi tyckte att den var så pass viktig att vi ville pröva den i AD, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen.

AD:s beslut innebär att en arbetsgivare skulle kunna använda större delen av arbetsplatsernas samtliga lönepotter till att höja lönerna på de ställen där det är svårast att behålla folk. Niklas Hjert är dock ganska hoppfull om att domen inte kommer att leda till någon större förändring för förbundets medlemmar.

- De flesta arbetsgivare vill ändå hålla löneprocessen på lokal nivå och vi tror så klart att det är på arbetsplatsnivå man kan föra meningsfulla diskussioner. Men vi har ändå förberett en strategi för hur vi lokalt ska kunna bemöta de arbetsgivare som vill använda sig av möjligheten som domen öppnat för, säger Niklas Hjert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.