Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Störst tidspress i Norden

Stress och tidspress är ett betydligt större problem på arbetsplatser i Norden än i övriga Europa. Brist på tid är dessutom det största hindret för en god arbetsmiljö på nordiska företag. Sverige ligger dock i topp vad gäller förekomsten av handlingsplaner för att motverka psykosocial stress.
Linnea Andersson Publicerad
Henrik Montgomery / TT
I Nordens fem länder pekar 70 procent ut tidspress som en psykosocial riskfaktor, jämfört med 43 procent i EU i stort. Henrik Montgomery / TT

Anställda och företag i Norden sticker på flera punkter ut från den europeiska mängden när det kommer till hantering av stress och tidspress. Kampen mot klockan är till exempel en större psykosocial riskfaktor i alla fem nordiska länder, på 70 procent, jämfört med övriga Europa, 43 procent. På sjätte plats efter Norden kommer Nederländerna där 62 procent ser tidspress som en riskfaktor. Det skriver nättidningen Arbeidsliv i Norden och hänvisar till en undersökning från Europeiska Arbetsmiljöbyrån.

Tidspressen spelar även en stor roll i hur företag i Norden hanterar arbetsmiljöfrågor. Organisationer i Sverige, Danmark, Norge och Finland pekar alla ut brist på tid och personal som det största hindret för arbetsmiljöarbetet. I EU i stort anser företagen att det snarare är lagkrav och byråkrati som sätter käppar i arbetsmiljöhjulen.

Undersökningen visar att en stor del av Europas företag framför allt kämpar med att hantera stress och psykosociala riskfaktorer framför andra arbetsmiljöfrågor. Ett av tre företag, med fler än 20 anställda, har en handlingsplan för att hantera stress. Det är dock stora skillnader mellan olika länder och Sverige och Danmark är klart bäst i klassen.

Sverige ligger tillsammans med Finland även i topp när det gäller att erbjuda psykologhjälp till medarbetare som lider av stress. Här tar 60 procent av företagen hjälp av psykolog, jämfört med 16 procent i Europa i stort.

Undersökningen:

Undersökningen ESENER-2 genomfördes av Europeiska Arbetsmiljöbyrån under 2014 och bygger på svar från den personen med störst kunskap om arbetsmiljön i nära 50 000 företag runt om i 36 europeiska länder.

Den första ESENER-undersökningen genomfördes under 2009.

Europeiska Arbetsmiljöbyrån

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kaffe på anställningsintervjun – ja eller nej?

Tacka alltid ja till kaffe vid anställningsintervjun. Och vid fikastunden på jobbet. Men aldrig vid lönesamtalet. Det menar forskaren Ingegerd Sigfridsson, som djupstuderat dryckens psykologiska funktion.
Torbjörn Tenfält Publicerad 10 april 2025, kl 06:00
Kaffe på jobbet. Till vänster en ring av kaffekoppar i olika färger. Till höger en man spiller kaffe över sin dator.
Kaffe på anställningsintervjun: En bra idé eller en distraktion? Och påverkar det din chans att få jobbet? Forskaren Ingegerd Sigfridsson har studerat kaffets psykologiska funktion - inte minst på jobbet. Foto: Colourbox.

Kaffet är självklart på jobbet. Så självklart att det finns anledning att fundera över de vanor och reaktioner som kaffekonsumtionen framkallar. Det menar Ingegerd Sigfridsson, som tidigare studerat ämnet i en avhandling vid Göteborgs universitet.

– Drycker är betydelsefulla i den sociala samvaron. Gör du likadant som de övriga är det en signal om att du är delaktig. Du står inte utanför, säger hon.

Väljer man till exempel att dricka vatten i stället för kaffe när man sitter vid samma bord kan någon uppfatta att du tar avstånd från den övriga gruppen.

Är det många som dricker kaffe på jobbet utan att egentligen tycka om det?

– Ja, så kan det vara. Ibland väljer vi kaffe för att det är enklast.

Ja till kaffe - en oskriven regel?

Ett tillfälle då det är klokt att tacka ja till kaffe är vid anställningsintervjuer. Ingegerd Sigfridsson har egen erfarenhet av vilka konsekvenserna kan bli av att tacka nej. När hon för många år sedan sökte ett jobb var hon mer sugen på te och avböjde därför erbjudandet om kaffe.

Den person som höll i intervjun följde dock aldrig upp med att fråga om hon i stället ville ha te och när Ingegerd senare inlett sitt arbete med avhandlingen tänkte hon att hon då och där kanske hade brutit mot en oskriven regel. Hon sökte upp den person som intervjuat henne för att få veta vilket intryck hon hade gjort.

– Han sa att han tyckte att jag verkade vara en kompromisslös person.

Ingegerd Sigfridsson fick ändå jobbet och hon tror inte att det är särskilt vanligt att folk nekas anställning på grund av sina kaffevanor.

– Det vore i så fall mycket illa. Men visst kan det bli problem om man ställer sig för mycket på sidan. Då kan man bli betraktad som lite motvalls, eller i värsta fall som en glädjedödare.

Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ens ha en kopp kaffe gemensamt

I dag har Ingegerd Sigfridsson lämnat forskningen och arbetar som systemförvaltare på Göteborgs universitet. Intresset för drycker i den sociala samvaron finns kvar och det hon ser i vardagen tyder på att många av hennes iakttagelser, som byggde på intervjuer med ett 40-tal personer, gäller även i dag.

Är det något jobbsammanhang när det ändå kan vara bra att tacka nej till kaffe?

– Dricker man kaffe under lönesamtalet kan det ge en signal om att man är överens, även om man inte är det. Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ha någonting gemensamt, inte ens en kopp kaffe, säger Ingegerd Sigfridsson.

Kaffe i Sverige: 58 000 koppar per person

Sverige hör till de länder i världen med högst kaffekonsumtion per capita. Exakt hur hög är svårt att slå fast då olika källor ger olika uppgifter, men enligt webbplatsen cafely.com beräknas den genomsnittlige svensken hinna dricka 58 612 koppar kaffe under sin livstid. 

Kaffe är ett av de livsmedel som ökat mest i pris de senaste åren. Siffror från SCB visar att kaffepriset i Sverige var 17,1 procent högre i december 2024 jämfört med samma månad 2023.