Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Störst tidspress i Norden

Stress och tidspress är ett betydligt större problem på arbetsplatser i Norden än i övriga Europa. Brist på tid är dessutom det största hindret för en god arbetsmiljö på nordiska företag. Sverige ligger dock i topp vad gäller förekomsten av handlingsplaner för att motverka psykosocial stress.
Linnea Andersson Publicerad
Henrik Montgomery / TT
I Nordens fem länder pekar 70 procent ut tidspress som en psykosocial riskfaktor, jämfört med 43 procent i EU i stort. Henrik Montgomery / TT

Anställda och företag i Norden sticker på flera punkter ut från den europeiska mängden när det kommer till hantering av stress och tidspress. Kampen mot klockan är till exempel en större psykosocial riskfaktor i alla fem nordiska länder, på 70 procent, jämfört med övriga Europa, 43 procent. På sjätte plats efter Norden kommer Nederländerna där 62 procent ser tidspress som en riskfaktor. Det skriver nättidningen Arbeidsliv i Norden och hänvisar till en undersökning från Europeiska Arbetsmiljöbyrån.

Tidspressen spelar även en stor roll i hur företag i Norden hanterar arbetsmiljöfrågor. Organisationer i Sverige, Danmark, Norge och Finland pekar alla ut brist på tid och personal som det största hindret för arbetsmiljöarbetet. I EU i stort anser företagen att det snarare är lagkrav och byråkrati som sätter käppar i arbetsmiljöhjulen.

Undersökningen visar att en stor del av Europas företag framför allt kämpar med att hantera stress och psykosociala riskfaktorer framför andra arbetsmiljöfrågor. Ett av tre företag, med fler än 20 anställda, har en handlingsplan för att hantera stress. Det är dock stora skillnader mellan olika länder och Sverige och Danmark är klart bäst i klassen.

Sverige ligger tillsammans med Finland även i topp när det gäller att erbjuda psykologhjälp till medarbetare som lider av stress. Här tar 60 procent av företagen hjälp av psykolog, jämfört med 16 procent i Europa i stort.

Undersökningen:

Undersökningen ESENER-2 genomfördes av Europeiska Arbetsmiljöbyrån under 2014 och bygger på svar från den personen med störst kunskap om arbetsmiljön i nära 50 000 företag runt om i 36 europeiska länder.

Den första ESENER-undersökningen genomfördes under 2009.

Europeiska Arbetsmiljöbyrån

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.