Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Oro för jobben på Svenska Spel
Att staten säljer Svenska Spel kan bli effekten av den utredning som regeringen tillsatt för att se över den svenska spelmarknaden. En utförsäljning av Svenska Spel kan, förutom att påverka medarbetarna, leda till konsekvenser för hela Gotland. Det tror Johnny Wid, ordförande på företagets Unionenklubb.
Regeringen beslutade nyligen om direktiven för utredningen, som är ett led i att svenska staten har förlorat stora delar av marknaden till utländska nätbolag. Civilminister Ardalan Shekarabi menar, enligt TT, att det är naturligt att även utreda och överväga vilken roll staten ska ha, när man går från ett monopolsystem till ett system där man släpper in aktörer med licens. Utredningen kan därmed komma fram till att det bästa vore att sälja det statligt ägda Svenska Spel.
På Svenska Spels huvudkontor i Visby är majoriteten överens om att spelmarknaden behöver regleras, samtidigt som man oroar sig över framtiden.
– Marknaden funkar inte som det är nu, det är helt galet där ute och vi är vana vid att det pågår en ständig debatt om Svenska spels vara eller icke vara. Men det är klart att det finns en oro som kanske är lite starkare den här gången eftersom det mer eller mindre är klart att marknaden ska omregleras, säger Johnny Wid, ordförande i Unionenklubben på Svenska Spel.
Han poängterar att han bara kan spekulera men säger att risken finns att företaget styckas upp eller att en ny köpare flyttar huvudkontoret från Gotland. Vilket skulle få konsekvenser för såväl medlemmar och medarbetare som hela Gotland, eftersom Svenska Spel är en av kommunens största arbetsgivare.
– Förutom en förlust av arbetstillfällen skulle Gotlands kommun gå miste om tiotals miljoner kronor i skatteintäkter, exklusive de företag som vi har som leverantörer i dag. Det skulle i sin tur påverka de anställda på kommunen, som också är en av öns största arbetsgivare.
Tror du att en avreglering kan få andra konsekvenser för medlemmarna, till exempel vad gäller arbetsvillkor?
– Risken finns så klart att det blir en försämring. Kollektivavtal är inte alltid en självklarhet, även om de flesta har det i dag, och vi har det relativt bra som statligt ägda jämfört med många privata företag. Men det är återigen bara spekulationer, säger Johnny Wid och berättar att klubben nu jobbar för att den kompetens och det humankapital som finns på företaget inte ska gå förlorat.
Utredningen:
En särskild utredare ska lämna förslag till en ny spelreglering, med syfte att skapa en spelmarknad med ett högt konsumentskydd och tydliga förutsättningar för att verka på marknaden.
Regleringen ska bygga på ett licenssystem som innebär att alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska göra det med behöriga tillstånd, och att aktörer utan tillstånd ska stängas ute.
I uppdraget ingår även att analysera vilken roll staten bör ha på en omreglerad spelmarknad.
Utredningen ska vara klar 31 mars 2017.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
