Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro för jobben på Svenska Spel

Att staten säljer Svenska Spel kan bli effekten av den utredning som regeringen tillsatt för att se över den svenska spelmarknaden. En utförsäljning av Svenska Spel kan, förutom att påverka medarbetarna, leda till konsekvenser för hela Gotland. Det tror Johnny Wid, ordförande på företagets Unionenklubb.
Linnea Andersson Publicerad
Hasse Holmberg / TT
En konsekvens av att införa licenssystem på spelamarknaden kan bli att staten säljer Svenska Spel. Hasse Holmberg / TT

Regeringen beslutade nyligen om direktiven för utredningen, som är ett led i att svenska staten har förlorat stora delar av marknaden till utländska nätbolag. Civilminister Ardalan Shekarabi menar, enligt TT, att det är naturligt att även utreda och överväga vilken roll staten ska ha, när man går från ett monopolsystem till ett system där man släpper in aktörer med licens. Utredningen kan därmed komma fram till att det bästa vore att sälja det statligt ägda Svenska Spel.

På Svenska Spels huvudkontor i Visby är majoriteten överens om att spelmarknaden behöver regleras, samtidigt som man oroar sig över framtiden.

– Marknaden funkar inte som det är nu, det är helt galet där ute och vi är vana vid att det pågår en ständig debatt om Svenska spels vara eller icke vara. Men det är klart att det finns en oro som kanske är lite starkare den här gången eftersom det mer eller mindre är klart att marknaden ska omregleras, säger Johnny Wid, ordförande i Unionenklubben på Svenska Spel.

Han poängterar att han bara kan spekulera men säger att risken finns att företaget styckas upp eller att en ny köpare flyttar huvudkontoret från Gotland. Vilket skulle få konsekvenser för såväl medlemmar och medarbetare som hela Gotland, eftersom Svenska Spel är en av kommunens största arbetsgivare.

– Förutom en förlust av arbetstillfällen skulle Gotlands kommun gå miste om tiotals miljoner kronor i skatteintäkter, exklusive de företag som vi har som leverantörer i dag. Det skulle i sin tur påverka de anställda på kommunen, som också är en av öns största arbetsgivare.

Tror du att en avreglering kan få andra konsekvenser för medlemmarna, till exempel vad gäller arbetsvillkor?
– Risken finns så klart att det blir en försämring. Kollektivavtal är inte alltid en självklarhet, även om de flesta har det i dag, och vi har det relativt bra som statligt ägda jämfört med många privata företag. Men det är återigen bara spekulationer, säger Johnny Wid och berättar att klubben nu jobbar för att den kompetens och det humankapital som finns på företaget inte ska gå förlorat.

Utredningen:

En särskild utredare ska lämna förslag till en ny spelreglering, med syfte att skapa en spelmarknad med ett högt konsumentskydd och tydliga förutsättningar för att verka på marknaden.

Regleringen ska bygga på ett licenssystem som innebär att alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska göra det med behöriga tillstånd, och att aktörer utan tillstånd ska stängas ute.

I uppdraget ingår även att analysera vilken roll staten bör ha på en omreglerad spelmarknad.

Utredningen ska vara klar 31 mars 2017.

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.