Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro för jobben på Svenska Spel

Att staten säljer Svenska Spel kan bli effekten av den utredning som regeringen tillsatt för att se över den svenska spelmarknaden. En utförsäljning av Svenska Spel kan, förutom att påverka medarbetarna, leda till konsekvenser för hela Gotland. Det tror Johnny Wid, ordförande på företagets Unionenklubb.
Linnea Andersson Publicerad
Hasse Holmberg / TT
En konsekvens av att införa licenssystem på spelamarknaden kan bli att staten säljer Svenska Spel. Hasse Holmberg / TT

Regeringen beslutade nyligen om direktiven för utredningen, som är ett led i att svenska staten har förlorat stora delar av marknaden till utländska nätbolag. Civilminister Ardalan Shekarabi menar, enligt TT, att det är naturligt att även utreda och överväga vilken roll staten ska ha, när man går från ett monopolsystem till ett system där man släpper in aktörer med licens. Utredningen kan därmed komma fram till att det bästa vore att sälja det statligt ägda Svenska Spel.

På Svenska Spels huvudkontor i Visby är majoriteten överens om att spelmarknaden behöver regleras, samtidigt som man oroar sig över framtiden.

– Marknaden funkar inte som det är nu, det är helt galet där ute och vi är vana vid att det pågår en ständig debatt om Svenska spels vara eller icke vara. Men det är klart att det finns en oro som kanske är lite starkare den här gången eftersom det mer eller mindre är klart att marknaden ska omregleras, säger Johnny Wid, ordförande i Unionenklubben på Svenska Spel.

Han poängterar att han bara kan spekulera men säger att risken finns att företaget styckas upp eller att en ny köpare flyttar huvudkontoret från Gotland. Vilket skulle få konsekvenser för såväl medlemmar och medarbetare som hela Gotland, eftersom Svenska Spel är en av kommunens största arbetsgivare.

– Förutom en förlust av arbetstillfällen skulle Gotlands kommun gå miste om tiotals miljoner kronor i skatteintäkter, exklusive de företag som vi har som leverantörer i dag. Det skulle i sin tur påverka de anställda på kommunen, som också är en av öns största arbetsgivare.

Tror du att en avreglering kan få andra konsekvenser för medlemmarna, till exempel vad gäller arbetsvillkor?
– Risken finns så klart att det blir en försämring. Kollektivavtal är inte alltid en självklarhet, även om de flesta har det i dag, och vi har det relativt bra som statligt ägda jämfört med många privata företag. Men det är återigen bara spekulationer, säger Johnny Wid och berättar att klubben nu jobbar för att den kompetens och det humankapital som finns på företaget inte ska gå förlorat.

Utredningen:

En särskild utredare ska lämna förslag till en ny spelreglering, med syfte att skapa en spelmarknad med ett högt konsumentskydd och tydliga förutsättningar för att verka på marknaden.

Regleringen ska bygga på ett licenssystem som innebär att alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska göra det med behöriga tillstånd, och att aktörer utan tillstånd ska stängas ute.

I uppdraget ingår även att analysera vilken roll staten bör ha på en omreglerad spelmarknad.

Utredningen ska vara klar 31 mars 2017.

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.