Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen står utanför trepartssamtal om apoteken

När trepartssamtalen för snabbspår för nyanlända drogs igång var Unionen med och diskuterade apoteksbranschens möjligheter, en bransch där man ser stor potential för snabbspåren. Nu ställer sig berörda på förbundet undrande till varför man inte kallats till de fortsatta samtalen.
Gabriella Westberg Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Hasse Holmberg/TT

Unionen organiserar apoteksanställda sedan Farmaciförbundet uppgick i förbundet i förrfjol. Inledningsvis ingick också Unionen i den grupp, bestående av arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter, som skulle försöka hitta lösningar på hur nyanlända skulle kunna matchas till lediga jobb i branschen. Men sedan hände något.

Sedan trepartssamtalen drog igång i våras har de största apotekskedjorna bytt arbetsgivarorganisation till Svensk Handel, från Almega.  I samband med det tog Unionen direktkontakt med Svensk Handel, som dock inte varit involverade i någon av grupperna alls tidigare.

Samtidigt har samtalen fortsatt, i en branschgrupp som varken inkluderar Unionen eller Svensk Handel. Det är i dag Sveriges Farmaceuter, Sveriges Apoteksförening, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Uppsala universitet som samarbetar om snabbspår till apoteken. Det tycker Tero Huhta, ombudsman på Unionen och före detta förhandlingschef på Farmaciförbundet, är fel.

- Där måste ju vi vara med, Unionen organiserar även receptarier och apotekare och borde vara en naturlig del av trepartsgruppen. Majoriteten av apoteken är också medlemmar i Svensk Handel numer.

Enligt Soledad Grafeuille, projektledare och sammankallande från Arbetsförmedlingens sida, bidrog Apoteksföreningens starka engagemang till att det blev de som fick representera apoteken i samtalen. Apoteksföreningen och Socialstyrelsens bedömde sedan att det framför allt är receptarier det råder brist på, inte apotekstekniker, varför man valde att gå vidare med Sveriges Farmaceuter framför Unionen, berättar hon.

- Det var Apoteksföreningen och Socialstyrelsen, som också ingår i samtalen, som identifierade att det är där bristen är mest akut. Det här med apotekstekniker är en ganska svensk grej. Bland de som kommer utomlands ifrån är det apotekare man är, inte apotekstekniker. 

Men det argumentet köper inte Tero Huhta. Unionen organiserar omkring var tredje farmaceut.

Sedan Kollega.se talat med Arbetsförmedlingen har Svensk Handel kontaktats och erbjudits att underteckna apoteksbranschens ansökan om medel för snabbspår. Något de också gjorde i all hast, berättar Katarina Karmstedt-Estman som är kanslichef på Svensk Handel.

- Det var så sent som i går. Och det var verkligen i sista minuten, eftersom ansökningstiden håller på att rinna ut. Jag har inte hört talas om de här trepartssamtalen innan.

Katarina Karmstadt-Estman är ändå glad att hennes organisation nu är med på tåget.

- Det är ju en fantastisk möjlighet att tillsammans med facken få vara med och hjälpa nyanlända människor in i det svenska arbetslivet.

Om man tittar på regeringens lista över branschgrupper som ingått i trepartssamtalen ingår inte Svensk Handel i någon. Varför förstår inte Katarina Karmstedt-Estman.

- Det verkar alldels galet. Det här är ju öronmärkta medel som kan göra stor nytta.

Enligt den ansökan om medel som apoteksgruppen, inklusive Svensk Handel, nu skickar in till arbetsmarknadsdepartementet vill man inom ramen för snabbspåret skapa en webbutbildning på (i första hand) arabiska som nyanlända med yrkeserfarenhet från apotek i andra länder ska kunna göra samtidigt som de läser svenska.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.