Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen står utanför trepartssamtal om apoteken

När trepartssamtalen för snabbspår för nyanlända drogs igång var Unionen med och diskuterade apoteksbranschens möjligheter, en bransch där man ser stor potential för snabbspåren. Nu ställer sig berörda på förbundet undrande till varför man inte kallats till de fortsatta samtalen.
Gabriella Westberg Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Hasse Holmberg/TT

Unionen organiserar apoteksanställda sedan Farmaciförbundet uppgick i förbundet i förrfjol. Inledningsvis ingick också Unionen i den grupp, bestående av arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter, som skulle försöka hitta lösningar på hur nyanlända skulle kunna matchas till lediga jobb i branschen. Men sedan hände något.

Sedan trepartssamtalen drog igång i våras har de största apotekskedjorna bytt arbetsgivarorganisation till Svensk Handel, från Almega.  I samband med det tog Unionen direktkontakt med Svensk Handel, som dock inte varit involverade i någon av grupperna alls tidigare.

Samtidigt har samtalen fortsatt, i en branschgrupp som varken inkluderar Unionen eller Svensk Handel. Det är i dag Sveriges Farmaceuter, Sveriges Apoteksförening, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Uppsala universitet som samarbetar om snabbspår till apoteken. Det tycker Tero Huhta, ombudsman på Unionen och före detta förhandlingschef på Farmaciförbundet, är fel.

- Där måste ju vi vara med, Unionen organiserar även receptarier och apotekare och borde vara en naturlig del av trepartsgruppen. Majoriteten av apoteken är också medlemmar i Svensk Handel numer.

Enligt Soledad Grafeuille, projektledare och sammankallande från Arbetsförmedlingens sida, bidrog Apoteksföreningens starka engagemang till att det blev de som fick representera apoteken i samtalen. Apoteksföreningen och Socialstyrelsens bedömde sedan att det framför allt är receptarier det råder brist på, inte apotekstekniker, varför man valde att gå vidare med Sveriges Farmaceuter framför Unionen, berättar hon.

- Det var Apoteksföreningen och Socialstyrelsen, som också ingår i samtalen, som identifierade att det är där bristen är mest akut. Det här med apotekstekniker är en ganska svensk grej. Bland de som kommer utomlands ifrån är det apotekare man är, inte apotekstekniker. 

Men det argumentet köper inte Tero Huhta. Unionen organiserar omkring var tredje farmaceut.

Sedan Kollega.se talat med Arbetsförmedlingen har Svensk Handel kontaktats och erbjudits att underteckna apoteksbranschens ansökan om medel för snabbspår. Något de också gjorde i all hast, berättar Katarina Karmstedt-Estman som är kanslichef på Svensk Handel.

- Det var så sent som i går. Och det var verkligen i sista minuten, eftersom ansökningstiden håller på att rinna ut. Jag har inte hört talas om de här trepartssamtalen innan.

Katarina Karmstadt-Estman är ändå glad att hennes organisation nu är med på tåget.

- Det är ju en fantastisk möjlighet att tillsammans med facken få vara med och hjälpa nyanlända människor in i det svenska arbetslivet.

Om man tittar på regeringens lista över branschgrupper som ingått i trepartssamtalen ingår inte Svensk Handel i någon. Varför förstår inte Katarina Karmstedt-Estman.

- Det verkar alldels galet. Det här är ju öronmärkta medel som kan göra stor nytta.

Enligt den ansökan om medel som apoteksgruppen, inklusive Svensk Handel, nu skickar in till arbetsmarknadsdepartementet vill man inom ramen för snabbspåret skapa en webbutbildning på (i första hand) arabiska som nyanlända med yrkeserfarenhet från apotek i andra länder ska kunna göra samtidigt som de läser svenska.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)