Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
”Positivt att skrota lex Laval”
Riv upp lex Laval. Det föreslår en oenig kommitté som vill ge facken större kontroll över arbetsvillkor och större möjlighet att ta till stridsåtgärder mot arbetsgivare. ”Jättepositivt”, menar Malin Wulkan, jurist på Unionen.
Lex Laval gäller utländska arbetstagare som jobbar tillfälligt i Sverige. Lagen kom till efter att ett dotterbolag till det lettiska företaget Laval år 2004 utsattes för en blockad av fackförbundet Byggnads sedan förhandlingar om kollektivavtal havererat. Blockaden ledde till att Laval tvingades i konkurs, varpå Lettlands regering såg den fackliga blockaden som ett brott mot EU:s grundläggande rättighet om fri rörlighet. Arbetsdomstolen tog upp fallet och vände sig 2007 till EU-domstolen, som dömde att blockaden var otillåten.
Sedan lex Laval började gälla våren 2010 har den blivit hårt kritiserad från fackligt håll eftersom utländsk arbetskraft kan få jobba under sämre villkor och för att lex Laval äventyrar den svenska modellen. Till exempel begränsar lagen fackens möjligheter att ta till konflikt mot utländska arbetsgivare som tillfällig är verksamma i Sverige och att det inte är tillåtet att kräva mer än lägstalön även om de verklige lönerna i branschen är högre.
Utstationeringskommittén fick därför i uppdrag att se över lagen och lämnade i veckan ett antal förslag för att värna den svenska modellen och kollektivavtalets ställning vid utstationering.
Som Kollega skrivit tidigare är utstationering inte särskilt utbrett bland privatanställda tjänstemän, men statistiken pekar på att det är ett ökande fenomen. Dessutom är utstationeringsfrågan inte en isolerad fråga, utan spiller över även på andra områden. Ett exempel är lagen om offentlig upphandling som måste ta hänsyn till reglerna för utstationerade.
- Det är självklart jättepositivt ur ett fackligt perspektiv om förslaget blir verklighet, säger Malin Wulkan, jurist på Unionen, som menar att nuvarande lagstiftning är ett ingrepp i fackens rättigheter.
Dessutom är tillämpningen av lex Laval komplicerad, enligt Malin Wulkan. Dels för att regelverket är komplext, dels för att risken finns att höga skadestånd fungerar avskräckande.
Förslagen bedöms enligt kommittén vara förenliga med EU-rätten medan företrädare för Allianspartierna hävdar motsatsen.
- Det är säkert en tolkningsfråga men jag utgår från att det är möjligt och att kommittén har gjort en kvalificerad bedömning. Nu återstår bara att se om det finns politisk majoritet för förslaget, säger Malin Wulkan.
Utredningens förslag:
- Stridsåtgärder ska alltid vara tillåtna för att uppnå ett så kallat utstationeringskollektivavtal med minimivillkor enligt tillämpligt svenskt branschavtal. Det är en ny form av kollektivavtal som innebär vissa begränsningar.
- Krav på betalning av premier för arbetsskade- och livförsäkring bör kunna ingå i minimivillkoren.
- Fackförbundens kontrollmöjligheter stärks genom att en arbetsgivare på begäran, inom tre veckor, måste lämna in anställningsavtal, lönespecifikationer och annan dokumentation.
- En utstationerande arbetsgivare måste på begäran, inom tio dagar, utse en företrädare med behörighet att förhandla om kollektivavtal.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen
Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder.
Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget.
– Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten.
Övervakning av anställda okej – ibland
Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra.
Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen.
Dom kan bli prejudicerande
Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras.
– Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.
