Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Hon nappade på deltidspension
Möjlighet att gå ned i arbetstid när pensionen närmar sig – och därmed orka arbeta lite längre upp i åldern – finns på flera av Unionens kollektivavtalsområden. Sandvik är ett av företagen som har tecknat avtal om flexpension. Eva Sundvik är en av de som antog erbjudandet.
– Vi har möjlighet att gå ned till 50, 60 eller 80 procents tjänst. Jag nappade direkt, säger löneadministratören Eva Sundvik.
Hon har valt att gå ned till 60 procent. Det innebär för hennes del att hon är ledig på måndagar och tisdagar. Under de dagarna hämtar hon barnbarn på förskolan, promenerar i skogen och pysslar i trädgården.
– Kristallkulan är grumlig och man vet aldrig vad som händer i livet. Jag har fått en större frihet och ett bättre liv utan söndagsångest med den här lösningen.
Att Eva tog steget berodde på flera saker. Hennes man dog i cancer för nio år sedan och det gav en tankeställare – livet är skört och oförutsägbart. Samtidigt har hon blivit äldre och tröttare och energin på de lediga dagarna tog snabbt slut.
– Jag funderade över vad jag vill med mitt liv. Vill jag köpa nya kläder, börja renovera eller resa? Men det jag kom fram till var att jag ville ha tid – tid att göra vad jag själv vill, och ork att genomföra det.
Redan 2007 förhandlade facket och arbetsgivaren fram att man på tjänstemannasidan skulle avstå en del av lönesumman under tre år för att kompensera en del av inkomstbortfallet om man ville gå i deltidspension. Sandvik ville ha en kompetensväxling och de anställda ville ha en möjlighet att gå ned i tid när pensionen närmade sig.
Alla tjänstemän kan ta del av erbjudandet. Den som väljer att gå ned i tid från och med 60-årsdagen, exempelvis till en 80-procentig tjänst, får ut 92 procent av lönen.
En positiv effekt av förmånen har också varit att sjuktalen sjunkit på Sandvik, något som inte förvånar Eva Sundvik.
– Ibland kan jag undra hur jag orkade jobba heltid förut. Jag är mer stresstålig nu, sover bättre och känner mig mer motståndskraftig än innan. Dessutom har jag större arbetsglädje när jag väl är på jobbet och kan ta tag i uppgifter med bättre fokus.
En utmaning för chefer och arbetsledare är dock att se till att arbetsuppgifterna för den har som gått ned i deltid inte blir för många och hinns med under den tid man jobbar. Och att arbetsbelastningen för arbetskamraterna inte blir dubbel för att en person är borta några dagar i veckan.
Att bli pensionär på heltid kan innebära en rejäl omställning. Plötsligt finns inte nätverket av arbetskamrater kvar, barnen är utflugna och forumen där naturliga diskussioner och samtal fanns är svårare att hitta. Att trappa ned för att slutligen vara ledig på heltid kan vara en bra lösning, menar Eva Sundvik.
– Jag känner mig trygg i att vara ledig, jag tror att omställningen till att bli heltidspensionär kommer att bli väldigt odramatisk.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionsspara eller inte – så ska du tänka
Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
