Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Tjänstemännen får betala jobbsatsningar
Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att frysa brytpunkten för statlig inkomstskatt. En dålig idé, tycker Unionens chefsekonom Lars Jagrén, som hellre skulle se mer av lånefinansierade investeringar än fler höjda skatter för tjänstemännen.
Vecka för vecka under sensommaren har regeringen presenterat delar av den budgetproposition som ska lämnas till riksdagen inom kort. Flera stora satsningar för de som står långt ifrån arbetsmarknaden har aviserats, för att nå målet om att ha lägst arbetslöshet i Europa till 2020. Satsningar som kostar, och det ser ut som att det blir tjänstemännen som får betala.
- Det är ingen tjänstemannavänlig budget som föreslås. Regeringen har alldeles för lite fokus på till exempel kompetensutveckling för yrkesarbetande tjänstemän, och det är ändå i den gruppen som stora delar av förnyelsen på arbetsmarknaden sker, säger Unionens chefsekonom Lars Jagrén.
Han tycker att det är dags att lämna krona för krona-modellen och att regeringen istället borde våga lånefinansiera stora infrastrukturinvesteringar. Det skulle dels skapa utrymme för reformer, dels minska trycket på skatteökningar som i hög grad drabbar tjänstemännen.
Även LO:s ekonomer har i en rapport som presenterades i fredags, Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner, föreslagit en större lånefinansering, för att ”kickstarta” den svenska ekonomin, vilket skulle ge en slags högtrycksekonomi som i förlängningen också skulle underlätta för de som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden att etablera sig.
Brytpunkten för statlig skatt ligger för närvarande på 35 800 kronor i månaden. Vanligtvis räknas den upp med cirka två procent per år, men i en överenskommelse med Vänsterpartiet har regeringen valt att frysa brytpunkten. Det innebär att ytterligare cirka 58 000 löntagare får betala statlig skatt 2016, vilket ska ge ökade skatteintäkter på 1,67 miljarder kronor.
Det riskerar att sänka incitamenten för att vidareutbilda sig och ta på sig större ansvar, menar TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom.
- För hög marginalskatt i för låga inkomstlägen gör att människor tvekar att utbilda sig, tvekar att gå upp som chef, tvekar att ta mer ansvar på jobbet och det är inte bra, säger han till TV4.
Saco:s ordförande Göran Arrius går ett steg längre och säger att regeringens politik är rent ut sagt "jobbfientlig".
- Det är väldigt många som det här slår emot. Man kan inte ens med sin bästa vilja i världen påstå att det bara är höginkomsttagare som drabbas, säger han i en kommentar.
En förändring av brytpunkten var på väg redan förra hösten, vilket då kritiserades av flera remissinstanser. Där föreslogs en sänkning av brytpunkten, vilket alltså inte är aktuellt den här gången, men istället fryser man gränsen på samma nivå som i dag.
Utöver höjningen av den statliga skatten föreslås höjda marginalskatter för alla som tjänar över 50 000 kronor i månaden genom att jobbskatteavdragen trappas av. För de som tjänar över 51 300 kronor i månaden blir värnskatten omkring 61 procent.
- Det behövs en rejäl, bred, blocköverskridande skatteöversyn. I dag är det väldigt mycket av ett lapptäcke. Man går steg för steg ifrån de enkla, tydliga regler som fanns tidigare. Att inte räkna upp brytpunkten på statlig skatt är ytterligare en aspekt i det. Vi behöver en översyn för att bli av med lapptäcket, säger Lars Jagrén.
Skattehöjningar för tjänstemän
Fryst brytpunkt för statlig inkomstskatt
Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2016 räknas inte upp. Det ska ge ökade skatteintäkter med 1,67 miljarder kronor 2016. För 2017 föreslås uppräkning knytas till konsumentprisindex plus en procentenhet.
Jobbskatteavdraget
Jobbskatteavdraget trappas av för löner över 50 000 kronor i månaden och är helt avtrappat för inkomster över cirka 123 300 kronor i månaden vid genomsnittlig kommunalsats.
Det ska ge ökade skatteintäkter med 2,71 miljarder kronor 2016.
RUT
Matlagning och bartendertjänster ska inte omfattas av RUT-avdrag. Städarbete och annan rengöringsarbete ska endast omfatta enklare arbete och flyttstädning – inte tjänster som till exempel rengöring av swimmingpool. Taket för RUT-avdraget halveras till 25 000 kronor per person och år för dem som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Det ska ge ökade skatteintäkter med 0,09 miljarder kronor 2016.
ROT
Vid köp av ROT-tjänster från företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån blir subventionsgraden 30 procent 2016 istället för dagens 50 procent. Det ska ge ökade skatteintäkter med 5,57 miljarder kronor 2016.
Se hela listan med regeringens föreslagna förändringar på skatteområdet i budgetpropositionen för 2016.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Så bestämmer EU över ditt jobb
Så bestämmer EU över ditt jobb
Så bestämmer EU över ditt jobb
