Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Industrin står sig trots höga arbetskraftskostnader

Arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin har ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna under de senaste 15 åren. Trots det står sig svensk industri i konkurrensen, enligt en ny rapport från Medlingsinstitutet.
Linnea Andersson Publicerad
Simon Paulin / SvD / TT
Svensk industris arbetskraftskostnader ökade 20 procent mer 1998 - 2014 jämfört med storkonkurrenten Tyskland. Simon Paulin / SvD / TT

Jämfört med samtliga konkurrentländer i OECD ökade arbetskraftskostnaderna med drygt två procent mer inom Sveriges industri under perioden 1998 till 2014. Kostnadsökningen för den svenska industriarbetskraften var dock ännu större jämfört med euroområdet (tio procent) och nästan 20 procent jämfört med det viktigaste konkurrentlandet Tyskland. Det visar Medlingsinstitutets (MI) rapport om den svenska industrins konkurrenskraft.

Utvecklingen i Sverige har dock varit mer lik den i omvärlden under de senaste åren. Vilket, enligt Medlingsinstitutet, beror på att ökningstakten för arbetskraftskostnaderna bromsat in inom svensk industri samtidigt som de har ökat i Tyskland.

Trots högre arbetskostnadsökningar kommer MI-rapporten fram till att svenska företag står sig väl i konkurrensen, bland annat tack vare en stark produktivitetstillväxt. Produktiviteten har dock haft en betydligt sämre utveckling sedan finanskrisen.

Dessutom har förhållandevis dämpade löneökningar och de senaste årens försvagning av kronan bidragit till återhämtningen av vinster och konkurrenskraft under 2015.

I både Danmark och Storbritannien ökade arbetskraftskostnaderna mer än i Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

6 saker du (kanske) inte vet om skilsmässor

Kan städhjälp påverka risken för skilsmässa? Och vem förlorar kvadratmeter när separationen är ett faktum? Här kommer svaren. Du får även veta hur många som skilt sig minst sex gånger.
Lena Michanek, David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 05:59
Händer och avtagna ringar
En skilsmässa kan ha stor ekonomisk påverkan - särskilt för kvinnor. Jenerik Henriksson /TT

1. Skilda kvinnor bor trängre än män  

En skilsmässa kan påverka ekonomin rejält. Särskilt hårt drabbas kvinnor. Nyskilda kvinnor får i genomsnitt 14 kvadratmeter mindre boyta efter en separation än män.

5. Äktenskapen håller drygt tio år

Äktenskap som avlutas genom skilsmässa håller i snitt 12,8 år. Flest nyskilda finns i åldersspannet 40-44 år. 

2. Städhjälp minskar risk för skilsmässa

Par som använder hushållsnära tjänster som städning, trädgårdsarbete och barnpassning separerar mer sällan.

3. Skilsmässor bland äldre ökar kraftigt

Antalet skilsmässor bland personer över 50 ökar kraftigt. Nu ska forskare vid Jönköping University ta reda på varför – och vilka konsekvenser det får för ekonomi och livssituation.

4. Oktober är vanligaste skilsmässomånaden

Sommaren verkar vara den tid på året då flest par börjar tröttna på varandra, för att sedan ta steget under hösten. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in, följt av juli och mars. 

6. Så många har skilt sig minst sex gånger

De flesta skiljer sig bara en gång i livet. Men det finns några som verkar ha gjort det till en vana att gifta sig och skilja sig. 262 personer i Sverige har skilt sig minst sex gånger.

Källor: Länsförsäkringar, Sirén, Lunds universitet och Jönköping University.