Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mobbning mellan kabinpersonalen på SAS

SAS kabinpersonal vittnar om en usel arbetsmiljö. Enligt en ny undersökning utsätter de anställda varandra för mobbning, diskriminering och sexuella trakasserier. Och det är cheferna som pekas ut som det största problemet.
Linnea Andersson Publicerad
Fredrik Varfjell/TT
Två enkätundersökningar visar på en arbetsmiljö med mobbning och trakasserier bland SAS kabinpersonal. Fredrik Varfjell/TT

Arbetsmiljön för SAS kabinpersonal i Stockholm är usel. Det skriver TT, som tagit del av den undersökning som SAS genomförde tillsammans med skyddsombuden i juni i år.

Av de 387 medarbetare som svarat uppger 170 att de känt sig diskriminerade, 109 att de upplevt mobbning och 38 att de utsatts för sexuella trakasserier. Men problemen är inget nytt. Redan 2012 gjordes en liknande undersökning och sedan dess har flera problem förvärrats, medan andra har blivit bättre.

Enligt uppgifter till TT verkar problemen endast gälla kabinpersonalen och rör ofta relationen mellan arbetsledare och underlydande. Kabinpersonal på flygbolaget berättar att en del medarbetare försöker anpassa semesterar och ledigheter för att undvika att arbeta med vissa arbetsledare.

”Jag tror att det är en speciell situation på vår arbetsplats, eftersom det ofta är kvinnor som ägnar sig åt sexuella trakasserier och mobbning”.

- Vi tar det på största allvar. Vi har nolltolerans för det här, säger Henrik Edström, pressansvarig på SAS.

Personal vittnar dock om att problemen har uppmärksammats flera gånger tidigare, men att den som påpekat problemen ofta pekats ut som ”överkänslig gnällspik och hånats av arbetsledare”. Att det är just arbetsledare som mobbar och trakasserar gör det svårare för den som är utsatt att berätta om det.

På frågan om vad organisationen gör åt saken när cheferna själva är en del av problemet svarar Henrik Edström:

- Jag kan inte kommentera om det är så. Om vi får rapporter om diskriminering och trakasserier så är det klart att vi utreder det, säger han.

För att få stopp på mobbningen och trakasserierna ska personalen nu utbildas. 
 

Kollega har sökt klubben utan att få någon kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.