Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler startar eget

Egenföretagare är den grupp som ökar mest bland Unionens medlemmar. Och allt fler tjänstemän startar eget när de blir uppsagda från en anställning. Bland kvinnor som haft kontakt med Trygghetsrådet är siffran rekordhög.
Linnea Andersson Publicerad
FREDRIK SANDBERG / TT
Det blir vanligare och vanligare att uppsagda tjänstemän väljer att starta eget. FREDRIK SANDBERG / TT

Andelen kvinnor som startar eget företag med stöd av Trygghetsrådet (TRR) har ökat med 28 procent de senaste åren. Det är den högsta noteringen av företagande bland kvinnor sedan TRR började mäta 1980.

Då var andelen kvinnliga egenföretagare 21 procent jämfört med perioden 2010 till 2012 då siffran var 36 procent, en ökning med 71 procent.

Att anställningsformerna förändras syns inte minst i Unionens medlemsgrupper där egenföretagarmedlemmar ökar mest. I januari i år hade Unionen 7 660 egenföretagarmedlemmar och förbundet ser en fortsatt uppåtgående trend.

Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, berättade under TRR:s Almedalsseminarium på onsdagförmiddagen att Unionen från början tog initiativ till egenföretagarmedlemskapet för IT-konsulter men att de i dag har medlemmar i flera branscher.

Hon uttryckte en viss oro över att egenföretagandet ibland ställer höga krav på fackets roll, inte minst vad gäller den stora utbredningen av frilansare inom mediebranschen, eller när arbetstagare och arbetsgivare i dag ”möts” och gör upp villkor via nätet.

- Vi ser också att det växer upp egenanställningsföretag, sade Cecilia Fahlberg.

En av förklaringarna till att så många kvinnor startar företag är enligt TRR just problemen inom mediebranschen där många som sägs upp väljer att starta eget som frilansskribenter.

Av samtliga företag som startas av TRR:s klienter är 77 procent fortfarande aktiva efter tre år.

Egenanställningsföretag

Eller faktureringsbolag, är ett snabbt växande fenomen. Affärsidén bygger bland annat på att bolaget låter personer med A-skatt fakturera sina uppdrag (tillfälliga eller varaktiga) via bolaget. I stället för att frilansaren har ett avtal med sin uppdragsgivare, är avtalet mellan egenanställningsföretaget (som har F-skatt) och uppdragsgivaren.

Egenanställningsföretaget fakturerar, betalar skatt och sociala avgifter i utbyte mot en andel av frilansarens "lön".

Exempel på egenanställningsföretag är Frilans Finans och Cool Company.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.