Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler startar eget

Egenföretagare är den grupp som ökar mest bland Unionens medlemmar. Och allt fler tjänstemän startar eget när de blir uppsagda från en anställning. Bland kvinnor som haft kontakt med Trygghetsrådet är siffran rekordhög.
Linnea Andersson Publicerad
FREDRIK SANDBERG / TT
Det blir vanligare och vanligare att uppsagda tjänstemän väljer att starta eget. FREDRIK SANDBERG / TT

Andelen kvinnor som startar eget företag med stöd av Trygghetsrådet (TRR) har ökat med 28 procent de senaste åren. Det är den högsta noteringen av företagande bland kvinnor sedan TRR började mäta 1980.

Då var andelen kvinnliga egenföretagare 21 procent jämfört med perioden 2010 till 2012 då siffran var 36 procent, en ökning med 71 procent.

Att anställningsformerna förändras syns inte minst i Unionens medlemsgrupper där egenföretagarmedlemmar ökar mest. I januari i år hade Unionen 7 660 egenföretagarmedlemmar och förbundet ser en fortsatt uppåtgående trend.

Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, berättade under TRR:s Almedalsseminarium på onsdagförmiddagen att Unionen från början tog initiativ till egenföretagarmedlemskapet för IT-konsulter men att de i dag har medlemmar i flera branscher.

Hon uttryckte en viss oro över att egenföretagandet ibland ställer höga krav på fackets roll, inte minst vad gäller den stora utbredningen av frilansare inom mediebranschen, eller när arbetstagare och arbetsgivare i dag ”möts” och gör upp villkor via nätet.

- Vi ser också att det växer upp egenanställningsföretag, sade Cecilia Fahlberg.

En av förklaringarna till att så många kvinnor startar företag är enligt TRR just problemen inom mediebranschen där många som sägs upp väljer att starta eget som frilansskribenter.

Av samtliga företag som startas av TRR:s klienter är 77 procent fortfarande aktiva efter tre år.

Egenanställningsföretag

Eller faktureringsbolag, är ett snabbt växande fenomen. Affärsidén bygger bland annat på att bolaget låter personer med A-skatt fakturera sina uppdrag (tillfälliga eller varaktiga) via bolaget. I stället för att frilansaren har ett avtal med sin uppdragsgivare, är avtalet mellan egenanställningsföretaget (som har F-skatt) och uppdragsgivaren.

Egenanställningsföretaget fakturerar, betalar skatt och sociala avgifter i utbyte mot en andel av frilansarens "lön".

Exempel på egenanställningsföretag är Frilans Finans och Cool Company.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.