Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Kvinnliga ingenjörer diskrimineras

Mer än var fjärde ingenjör som är kvinna har känt sig diskriminerad på jobbet på grund av sitt kön. Bland männen är samma siffra en av 100. Det visar en ny Novusrapport.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Fler män än kvinnor tycker att bristen på kvinnor inom ingenjörsyrket är dåligt. Colourbox

Hela 26 procent av kvinnor som jobbar som ingenjörer svarar att de har blivit diskriminerade. Det skriver webbsajten Ingenjörskarriär och hänvisar till en ny undersökning från Novus. Mer än var tredje kvinna instämmer bara delvis i påståendet att deras arbetsplats är jämställd och 11 procent tycker inte alls att det är jämställt.

Bland männen har bara en procent blivit diskriminerade och sex procent anser att jobbet inte alls är jämställt.

Vanliga former av diskriminering är, enligt de tillfrågade kvinnorna, att de får mindre möjlighet att prata på möten, lägre lön än männen samt att de har kollegor som talar nedlåtande till dem.

Diskrimineringen verkar börja först när kvinnorna kommer ut i arbetslivet. Trots att enbart var fjärde ingenjörsstudent på högskolorna är kvinna svarar 89 procent att de inte har upplevt någon skillnad i lärarnas behandling av studenterna på grund av kön.

Två tredjedelar, 67 procent, av samtliga tycker att det är för få kvinnor inom ingenjörsyrket. Det är dock fler män (70 procent, mot 54 procent av kvinnorna) som tycker att fördelningen är dålig.

Om undersökningen

Rapporten kommer från undersökningsföretaget Novus, på uppdrag av ingenjörsföretaget Projektengagemang, och bygger på telefonintervjuer om jämställdhetsfrågor med 500 yrkesverksamma ingenjörer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.