Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionenmedlemmar på SAS stämmer Unionen

Kabinanställda Unionenmedlemmar på SAS stämmer det egna fackförbundet. De anser att de gått miste om intjänade pensionspengar i det kollektivavtal som SAS och Unionen tecknade 2012. Unionen menar att de hade mandat att göra förändringen och att situationen krävde det.
Linnea Andersson Publicerad
Flygvärdinna på SAS-plan.
Foto: TT

I dag lämnade 190 kabinanställda på SAS in en stämningsansökan mot Unionen till Stockholm tingsrätt. Det skriver advokatfirman Öberg & Associés, som företräder de kabinanställda, i ett pressmeddelande.

Som Kollega berättat tidigare anser kabinpersonalen att de berövats intjänade pensionspengar i samband med krisuppgörelsen mellan SAS och Unionen under hösten 2012. Sammanlagt berörs cirka 300 personer av pensionslösningen som innebar att pensionsåldern höjdes från 60 år till 65 år. Den tidigare pensionsgränsen kom till 1974 då facket gick med på en 2,5-procentig lönesänkning i utbyte mot att medlemmarna fick gå i pension redan vid 60 år.

Advokatfirman Öberg & Associés menar att de anställdas intjänade pensionsrättigheter användes ”utan enskilda arbetstagares godkännande” till att finansiera flygbolagets framtida pensionspremier för sina anställda. Samt att de anställda genom att avstå lön, enligt det tidigare kollektivavtalet, har varit med och finansierat pensionsrättigheterna.

– Vi vill få den här frågan prövad rättsligt. Vi gav aldrig vårt godkännande till att våra pensioner skulle minska på det här sättet. Flera av oss har blivit av med upp till hundratusentals kronor i pensionskapital. Vi har svårt att tro att Unionen har rätt att fritt förfoga över våra intjänade pensionsrättigheter utan vårt uttryckliga medgivande. De har avtalat bort våra pensionspengar som om det var deras egna, säger Michael Gärtner, en av de kabinanställda, i pressmeddelandet.

Unionen håller inte med om beskrivningen av vad som har skett. Enligt Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, handlar förändringen i kollektivavtalet om att rätten till att gå i pension vid 60 år togs bort för personer som ännu inte hade gått i pension, de som fortfarande befann sig i en ”intjänandefas”.

– Vi menar att det är tillåtet, annars hade vi inte gjort det. Sedan är det inget som ett fackförbund helst vill göra. Vi ville göra så små försämringar som möjligt men situationen innebar ett stort besparingskrav. Bolaget blödde och både medlemmarna och vi upplevde att det var ett reellt hot, även om vi var starkt kritiska till hur arbetsgivaren hanterade det. Hade man inte hittat besparingar hade bolaget gått omkull och arbetstillfällena hade försvunnit, säger Martin Wästfelt.

Enligt honom och Unionen blir den intjänade förmånen en förmån först när du har rätt att gå i pension och inte redan när du börjar tjäna in till den. Och att facket därför har rätt att göra sådan förändringar i förväg utan att inhämta godkännande från var och en.

– Annars skulle man aldrig kunna höja en pensionsålder. Då skulle man behöva 40 års övergångsperioder.

Dessutom säger Martin Wästfelt att Unionen, trots att det var ont om tid vid förhandlingarna i november 2012, hade en ”omfattande diskussion” med medlemmarna och med klubbstyrelsen där man landade i att det här var det minst dåliga att göra. 

Unionens kabinklubb på SAS skänkte förra året två miljoner kronor ur klubbkassan för att hjälpa medlemmarna att få till en rättslig prövning. Kabinklubben har cirka 600 medlemmar. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."