Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionenmedlemmar på SAS stämmer Unionen

Kabinanställda Unionenmedlemmar på SAS stämmer det egna fackförbundet. De anser att de gått miste om intjänade pensionspengar i det kollektivavtal som SAS och Unionen tecknade 2012. Unionen menar att de hade mandat att göra förändringen och att situationen krävde det.
Linnea Andersson Publicerad
Flygvärdinna på SAS-plan.
Foto: TT

I dag lämnade 190 kabinanställda på SAS in en stämningsansökan mot Unionen till Stockholm tingsrätt. Det skriver advokatfirman Öberg & Associés, som företräder de kabinanställda, i ett pressmeddelande.

Som Kollega berättat tidigare anser kabinpersonalen att de berövats intjänade pensionspengar i samband med krisuppgörelsen mellan SAS och Unionen under hösten 2012. Sammanlagt berörs cirka 300 personer av pensionslösningen som innebar att pensionsåldern höjdes från 60 år till 65 år. Den tidigare pensionsgränsen kom till 1974 då facket gick med på en 2,5-procentig lönesänkning i utbyte mot att medlemmarna fick gå i pension redan vid 60 år.

Advokatfirman Öberg & Associés menar att de anställdas intjänade pensionsrättigheter användes ”utan enskilda arbetstagares godkännande” till att finansiera flygbolagets framtida pensionspremier för sina anställda. Samt att de anställda genom att avstå lön, enligt det tidigare kollektivavtalet, har varit med och finansierat pensionsrättigheterna.

– Vi vill få den här frågan prövad rättsligt. Vi gav aldrig vårt godkännande till att våra pensioner skulle minska på det här sättet. Flera av oss har blivit av med upp till hundratusentals kronor i pensionskapital. Vi har svårt att tro att Unionen har rätt att fritt förfoga över våra intjänade pensionsrättigheter utan vårt uttryckliga medgivande. De har avtalat bort våra pensionspengar som om det var deras egna, säger Michael Gärtner, en av de kabinanställda, i pressmeddelandet.

Unionen håller inte med om beskrivningen av vad som har skett. Enligt Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, handlar förändringen i kollektivavtalet om att rätten till att gå i pension vid 60 år togs bort för personer som ännu inte hade gått i pension, de som fortfarande befann sig i en ”intjänandefas”.

– Vi menar att det är tillåtet, annars hade vi inte gjort det. Sedan är det inget som ett fackförbund helst vill göra. Vi ville göra så små försämringar som möjligt men situationen innebar ett stort besparingskrav. Bolaget blödde och både medlemmarna och vi upplevde att det var ett reellt hot, även om vi var starkt kritiska till hur arbetsgivaren hanterade det. Hade man inte hittat besparingar hade bolaget gått omkull och arbetstillfällena hade försvunnit, säger Martin Wästfelt.

Enligt honom och Unionen blir den intjänade förmånen en förmån först när du har rätt att gå i pension och inte redan när du börjar tjäna in till den. Och att facket därför har rätt att göra sådan förändringar i förväg utan att inhämta godkännande från var och en.

– Annars skulle man aldrig kunna höja en pensionsålder. Då skulle man behöva 40 års övergångsperioder.

Dessutom säger Martin Wästfelt att Unionen, trots att det var ont om tid vid förhandlingarna i november 2012, hade en ”omfattande diskussion” med medlemmarna och med klubbstyrelsen där man landade i att det här var det minst dåliga att göra. 

Unionens kabinklubb på SAS skänkte förra året två miljoner kronor ur klubbkassan för att hjälpa medlemmarna att få till en rättslig prövning. Kabinklubben har cirka 600 medlemmar. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.