Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Krismöte på Xzakt efter skandallistan

Ledningen på callcentret Xzakt kundrelation i Gävle skrev en kränkande lista hur de trodde att personalen skulle bete sig på företagets julfest. Under dagen har företaget haft ett krismöte där man bland annat har diskuterat ledarskapsfrågor.
Anton Andersson Publicerad
Colourbox
Colourbox

”…fläker ut sig.”, ”…försöker på alla...”, ”…blir full och spyr.”, ”…drar hem en kille (läs turk).”

Det är bara ett urval av de beteenden som ledningsgruppen på Xzakt kundrelation i Gävle trodde att personalen skulle anamma under företagets julfest förra året.

Listan ska ha tillkommit som ”ett skämt” när chefen var ute på krogen med sina närmaste medarbetare. Vissa av punkterna på listan har checkats av i efterhand.

Ryktet om listan spred sig hos personalgruppen och under gårdagen läckte den till flera medier. Idag har företaget haft ett krismöte där man bland annat diskuterade ledarskapsfrågor och möjliga åtgärdsplaner.

– Det är minst sagt en annorlunda stämning på jobbet. Många är väldigt ledsna och upprörda. Inte minst den chef som ligger bakom det här. Under förmiddagen hade vi ett stormöte med vd:n där vi diskuterade hur vi ska kunna komma över det här gigantiska berget, säger Morgan Andersson, Unionens klubbsordförande på Xzakt och fortsätter:

– Vi pratade också om att en del oroliga kunder har hört av sig. Det är svårt att säga om vi riskerar att tappa någon efter det här, men det är klart att risken finns.

Chefen bakom listan har också gått ut i ett mejl till de anställda och bett om ursäkt. Bland annat skriver chefen att:

 ”Det är jag tillsammans med mina teamledare som har skrivit listan. Vi är självklart djupt ångerfulla och ledsna. Vi var några chefer som var ute på krogen och åt middag, det ena gav det andra och jag gjorde anteckningar i mitt block. Det var på skämt, vi skojade. Så otroligt korkat…”

”… Sedan, vid en senare middag, åkte dessa oerhört tragiska anteckningar upp på bordet igen, där vi skrev vad som egentligen hände.

Enligt Morgan Andersson har ursäkten mottagits på lite olika sätt.

– Det handlar om digniteten i omskrivningen. Jag står också med på listan. Men det står att jag kommer att prata fackliga frågor och gå hem tidigt, vilket också var vad jag gjorde. Det är en helt annan sak att skriva att man ska ligga med någon, säger han.

Det är inte första gången Xzakt hamnar i blåsväder. Kollega har tidigare skrivit om företaget och deras personalpolitik som bland annat innefattat löneavdrag vid förseningar på en minut, långa ofta delade arbetspass och förbud mot toalettbesök på arbetstid.

Företaget ägs av Gunilla von Platen, framgångsrik entreprenör känd från bland annat tv-serien ”Draknästet” och drivs av hennes man Alfred von Platen. Xzakt jobbar med flera storföretag som bland annat Telia, Statoil och Ellos.

Efter Kollegas artiklar har en facklubb startats upp på Xzakt, och arbetet med arbetsmiljön har kommit igång. Enligt Morgan Andersson kom därför händelsen som en stor överraskning.

– Vi har haft bra samarbeten mellan ledningen och klubben. På det sättet kom detta som en blixt från klar himmel. Alla är så klart inte nöjda med arbetsgivaren ännu, men vi tycker att det har gått åt rätt håll. Det här har inget med våra tidigare problem att göra, säger Morgan Andersson.

 Kollega har sökt Xzakt:s vd Alfred von Platen för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket