Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Avtal om samarbete mot ungas arbetslöshet

En delegation reser för närvarande runt i Sverige för att få kommunerna och de regionala Arbetsförmedlingskontoren att ingå avtal om samarbete. Syftet är att aktörerna med gemensamma krafter och verktyg ska kunna hitta och nå ungdomar som ligger i riskzonen för arbetslöshet.
Gabriella Westberg Publicerad

Det är studenttider och för de som kommer ut med godkända gymnasiebetyg är arbetsmarknaden inte alls så dålig. Inom många yrken väntas stora pensionsavgångar de närmaste åren och i andra yrken råder redan akut brist på arbetskraft.

Men för den som inte gått ut gymnasiet är det tuffare. I dag är cirka 146 000 ungdomar arbetslösa, och för de som inte har gymnasiekompetens är chansen att komma in på arbetsmarknaden konstant låg.

Kommundialogen är ett arbetsmarknadspolitiskt initiativ som syftar till att fånga upp de som kanske inte ens identifierat sig själva som arbetslösa, de som är på väg att hoppa av skolan i förtid och de som varken pluggar, jobbar eller skrivit in sig på Arbetsförmedlingen, så kallade ”NEETS” (not in education, employment or training) – utöver de som är öppet arbetslösa.

Utmaningen ligger i att klara regeringens löfte till ungdomarna – ingen ska behöva gå arbetslös mer än 90 dagar.

Det är inget nytt med samarbeten mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna, men ansatsen är ny, säger Birgitta Heijer som ansvarar för projektet för Arbetsförmedlingens Region Norr.

- Vi har tidigare sett att det som gör samverkan lyckosam är när det prioriteras på alla chefsnivåer. Så är det nu. Att vi från både Arbetsförmedling och kommuner har ett så starkt fokus på att få ungdomar i jobb samtidigt, över hela landet, det är nytt, säger hon.

Delegationen har på sin turné redan bokat av större delen av landet. Tre kommuner återstår.

HUR GÅR DET TILL?

Delegationen arrangerar en konferens dit kommunen och Arbetsförmedlingen bjuds in. Projektet ”Unga till arbete” beskrivs och goda exempel på tidigare samarbeten presenteras som inspiration. På eftermiddagen erbjuds konferensdeltagarna att skriva under en avsiktsförklaring om samarbete. 

När samarbetet är avtalat delar delegationen ut en projektbudget eller ett samarbetsstöd, för att kommunen och Arbetsförmedlingen ska kunna ta fram en plan för hur de kan lösa uppdraget. Parallellt med det går delegationen igenom avsiktsförklaringarna och formaliserar samarbetet.

Sedan återstår ett riksdagsbeslut innan insatserna kan dra igång. 

När åtgärderna tas fram ska kommunerna stå för den uppsökande verksamheten – även de ungdomar som inte är inskrivna på Arbetsförmedlingen ska inkluderas och de som är på väg att hoppa av gymnasiet ska fångas upp - och Arbetsförmedlingen ska stå för åtgärderna.

Tanken är dock, enligt Ylva Johansson, att det ska vara en ”black box” – det vill säga projektgrupperna ska få en summa pengar som de ska kunna använda på det sätt de anser bäst lämpat för just deras kommun och de individer som behöver stöd och hjälp där.  

Arbetsförmedlingen, Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se