Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Regeringens väg mot jobbmålen
Regeringen har lovat att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU 2020, och att inga ungdomar ska gå arbetslösa i mer än 90 dagar. Det är högt ställda mål för en arbetsmarknad med 7,8 procent arbetslöshet. För högt, tycker vissa, även inom de egna leden. Nästa helg är det dags för Socialdemokraternas kongress och nu vill regeringen visa partikollegorna att man sätter till alla klutar för att lösa pusslet med jobbfrågan. Bland annat vill man ta hjälp av nyanlända.
Regeringens mål är högt. Lägst arbetslöshet i EU om fem år och inga långtidsarbetslösa ungdomar. I dag ligger arbetslösheten på 7,8 procent, ännu högre bland ungdomar. Förvisso ökar antalet lediga jobb, men arbetskraften ökar i samma takt så effekten på arbetslösheten är liten.
För närvarande kommer fler människor till Sverige än vad någon hade räknat med, på flykt undan krig och andra svåra förhållanden. Många av dem har både gymnasial och eftergymnasial kompetens – enligt Arbetsförmedlingen cirka 30 procent, det vill säga en ungefär lika stor andel som i befolkningen i övrigt. Men även för nyanlända med hög utbildning kan det ta flera år innan man kommer ut i arbete.
Samtidigt råder brist på arbetskraft inom flera yrken.
- Det känns helt galet, här kommer personer med kompetens inom bristyrken och så får vi inte ut dem på arbetsmarknaden, utbrast arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vid en presskonferens om utmaningarna för arbetsmarknadspolitiken i Rosenbad på måndagsförmiddagen.
Arbetsmarknadsministern vill inte tala om volymer, och inte heller göra prognoser. Men från och med nu kommer arbetsmarknadsdepartementet och regeringen i övrigt att ta ett större ansvar för kompetensförsörjningen än tidigare. Det är där krutet läggs i regeringens jobblinje.
Ungdomsbrist
Vi står även inför ett demografiskt hot där antalet som lämnar arbetsmarknaden på grund av pension växer i relation till de som kommer in på arbetsmarknaden – det råder ungdomsbrist. För ungdomar med rätt utbildning ser arbetsmarknaden ljus ut. Ändå kommer alltför många ut från skolan utan den kompetens som marknaden kräver.
I dag är cirka 147 000 ungdomar arbetslösa. Av dem har cirka 10 000 varit arbetslösa i mer än ett år, och 5 000 i mer än två år. Efter 90 dagar i arbetslöshet sjunker möjligheten markant. Bland de arbetslösa som saknar gymnasiekompetens syns ingen skillnad på om man är helt ny på arbetsmarknaden, eller om man är lite äldre och kanske har hunnit ha ett eller ett par jobb, för möjligheten att få ett jobb, enligt Arbetsförmedlingens statistik.
Det är ett komplext pussel att lägga, men Ylva Johansson – som arbetade som mattelärare innan hon blev politiker - menar att alla bitarna faktiskt finns tillgängliga, det ska gå att nå målen, menar hon. Eller formulera ett nytt mål?
- Lyckas vi med det här blir Sverige det enda landet i EU som klarar demografin, sa Ylva Johansson.
Snart S-kongress
Nästa helg är det dags för socialdemokraternas kongress. Många partikamrater har uttryckt oro över regeringens möjligheter att få ner arbetslösheten. Också Ylva Johansson erkänner att mer måste göras om målen ska nås. För närvarande väntar regeringen på att förslagen från vårändringsbudgeten ska gå igenom i riksdagen, innan nya förslag läggs. Men idéer råder det ingen brist på.
De senaste veckorna har Ylva Johansson och hennes ministerkollegor kommit med en hel rad oortodoxa idéer på åtgärder, som till exempel syokonsulenter för allmänheten och yrkesvux på grundskolenivå, som hon lyfte när hon presenterade regeringens satsning för att minska arbetslösheten i förra veckan.
Syokonsulent för vuxna
I fjol skrevs 1,3 miljoner anställningskontrakt i Sverige. Med en samlad arbetskraft på lite drygt fem miljoner antyder antalet anställningskontrakt på en hög omställningstakt. Och många visstider.
- Det ser jag som en av Sveriges främsta konkurrensfördelar – att vara snabba på att ställa om. Men det innebär också att det ställs stora krav på arbetsmarknadspolitiken och på utbildningspolitiken. Större än vad vi lever upp till i dag, konstaterade hon vid ett seminarium arrangerat av forskningsinstitutet SNS i förra veckan.
Med inspiration från Tyskland förklarade Ylva Johansson att hon vill underlätta för snabb omställning genom att inrätta en studievägledningsfunktion för allmänheten, en slags syokonsulent för vuxna alltså.
Grundyrkesvux
Även om många av de som kommer som flyktingar till Sverige i dag har en god utbildning, är det också många som har en mycket låg utbildningsgrad. För de senare, som kanske inte ens gått vanlig grundskola, räcker ofta inte etableringsuppdragets max två år till.
- Jag skulle vilja se ett grund-yrkesvux, där man kan läsa in grundskolekompetensen som vuxen, sa Ylva Johansson.
Yrkesvux har funnits sedan 2009 för att matcha utbildade till bristyrken och samtidigt nå grupper som saknar gymnasiekompetens med en yrkesutbildning. Ett grund-yrkesvux, som Ylva Johansson alltså vill se, skulle syfta till att fånga upp dem som kommer till Sverige med mycket låg eller ingen utbildning alls.
Gymnasiet på engelska
I dag krävs gymnasiekompetens för i princip alla typer av jobb. Men för att man ska få börja på gymnasieskolans nationella program krävs ett godkänt grundskolebetyg i svenska. Det tycker gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic är att gå över ån efter vatten när vi behöver utbildad arbetskraft. I slutet av förra veckan la hon därför fram ett förslag om att införa gymnasieutbildning på engelska.
- Vi vill göra så att det blir lättare att läsa på engelska eftersom det är ett världsspråk. Många branscher ute på arbetsmarknaden använder sig av engelska och då menar vi att det kan vara en naturlig koppling att man får läsa på engelska. (…) Det är viktigt att man lär sig svenska, men då får man ju se till att man gör det utanför eller i skolan. Det ska inte behöva vara ett formaliserat krav för att man ska bli behörig till vidare studier på universitetsnivå, sa Aida Hadzialic till SR Ekot.
Enligt sakkunniga på Ylva Johanssons departement är dock varken allmänhetens studievägledning eller grundyrkesvuxet några konkreta politiska förslag i nuläget. Gymnasieutbildningen på engelska är inte heller något konkret förslag i dagsläget. Sådana har dock också lagts på sistone. Full aktivitet råder till exempel på departementet kring arbetsmarknadsprojekten Snabbspår för nyanlända och Ungdomskontraktet/Kommundialogen.
Snabbspår för nyanlända
Det förra bygger på de trepartssamtal som regeringen i omgångar bjudit in arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen till under våren, för att hitta branschnära lösningar på hur nyanlända snabbt kan matchas mot bristyrken. Unionen har deltagit i flera omgångar på olika avtalsområden, som teknik, elektronik, bygg, skog och farmaci.
Inför sommaren och till hösten kommer samtalen att fortsätta på en fördjupad nivå, och till 2016 är det tänkt att de första snabbspåren ska vara klara att tas i drift.
Kommundialogen
Ungdomskontrakten är en överenskommelse om samarbete mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen för att hitta och sätta ungdomar som står helt utan sysselsättning, så kallade ”neets” (not in education, employment or training), i utbildning eller arbete.
Den typen av samarbeten har gjorts också förut, men det nya med den här satsningen är att den sker på ministerns initiativ över hela landet samtidigt, vilket har gett projektet en hög prioritet, säger Birgitta Heijer som ansvarar för projektet i Arbetsförmedlingens norra region.
Fakta
Uppdaterar läget
Måndagens presskonferens var den första i en tänkt serie. Avsikten är att reguljärt återkomma med avstämningar av läget på arbetsmarknaden och vilka nya utmaningar som framträder, berättade Ylva Johansson.
De tror inte på målen
LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson, som också är ledamot i Socialdemokraternas Verkställande utskott, tror inte att regeringen kommer att klara målen, inte med den politik som presenterades i vårändringsbudgeten. Det krävs mycket mer av åtgärder, säger han till DN, och får inför Socialdemokraternas kongress nästa helg stöd i flera motioner från partidistrikten.
Ekonomen Lars Calmfors menar att det är fel att sätta relativa mål, som ”lägst i EU 2020”. Vad händer om Tyskland lägger om sin politik och arbetslösheten där går upp från dagens 5 procent, frågade han sig och Ylva Johansson på ett seminarium i förra veckan.
Susanne Spektor från Svenskt Näringsliv menar att regeringen fokuserar för mycket på utbildning. Det behöver bli lättare att komma in på arbetsmarknaden, det måste kosta mindre att anställa menar hon som också ser det som ett problem att regeringen inte vill se en marknad för lågkvalificerade jobb.
Etableringsuppdraget och bristyrkena
Inom etableringsuppdraget, alltså det uppdrag Arbetsförmedlingen fick av den förra regeringen för att matcha nyanlända till bristyrken, finns i dag tusentals personer med kompetens inom bristyrken, bland annat:
- 270 ingenjörer och tekniker inom elektroteknik
- 94 civilingenjörer inom elektroteknik
- 116 civilingenjörer inom maskinteknik
- 139 civilingenjörer inom bygg och anläggning
- 134 redovisningsekonomer
- 111 mjukvaru- och systemutvecklare
- samt hundratals lärare, läkare, kockar, kallskänkor, bagare och plåtslagare.
Arbetsförmedlingen, Regeringen
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
