Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Blir fas 3 kvar ändå?

Utredaren Anders Lago menar att matchningsanställningar ska kunna ersätta fas 3. Samtidigt dröjer regeringens utlovade avveckling av den ökända åtgärden och enligt ett internt dokument från Arbetsförmedlingen finns planer på att låta fas 3-platserna bli kvar i alla fall. Vilka är det då som ska matchas?
Gabriella Westberg Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman / TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i riksdagen, med utsikt mot Rosenbad och Stockholms stadshus. Magnus Hjalmarson Neideman / TT

Över 35 000 personer finns i dag inskrivna i fas 3. De kommer att bli närmare 37 000 innan året är slut, enligt en prognos från Arbetsförmedlingen, vilket skulle vara rekordmånga sedan åtgärden infördes 2007.

Att avskaffa fas 3 var ett av regeringens främsta vallöften inför valet i höstas. Avskaffandet ska påbörjas i höst och vara slutfört till 2019, enligt vårbudgeten, som presenterades för någon vecka sedan. Successivt ska de som i dag finns inskrivna i fas 3 slussas över till extratjänster i välfärden, enligt regeringen.

Men enligt Dagens Arena, som tagit del av ett internt dokument från Arbetsförmedlingen, kan Fas 3-platser ändå komma att bli kvar, även om själva programmet avvecklas.

I dokumentet skriver myndigheten att det finns personer i sysselsättningsfasen som ”står mycket långt från arbetsmarknaden och varken kommer att vara aktuella för extratjänster i välfärden eller kunna tillgodogöra sig utbildning”. Därför anser myndigheten att motsvarande fas 3-platser kommer att behövas även efter 2019.  ”Sysselsättningplatsen bör därför framöver betraktas som ett av flera verktyg för att bryta långtidsarbetslöshet”, skriver myndigheten.

I den debatt om matchningsanställningar som hölls i riksdagen tidigare i veckan konstaterade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att regering och opposition för närvarande verkar överens om att ”återvändsgränden” fas 3 bör avskaffas - och inte bara byta namn. Men, tillade hon, det kommer att krävas flera olika insatser för att man ska lyckas, då individer har olika behov och förutsättningar.

- Jag vill säga att det inte räcker att sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden om man med det menar ökade subventioner eller låga kostnader för arbetsgivare att anställa. (…) Vi behöver också stärka individerna, öka värdet på individerna, så att de kan ta jobben. Det intressanta i förslaget om matchningsanställningar är just att man tydligt visar på kombinationen av arbete och utbildning, kompetensutveckling och socialt och praktiskt stöd.

Kärt barn med många namn

2007 införde alliansregeringen den arbetsmarknadspolitiska åtgärden fas 3 – det tredje steget i jobb- och utvecklingsgarantin - som syftade att ge sysselsättning och tillfälle till att nätverka åt de som stod längst från arbetsmarknaden.

Efter fem år och mycket kritik från såväl deltagare som anordnare bytte regeringen 2012 namn på åtgärden, till sysselsättningsplats. Samtidigt vidtogs åtgärder för att minska möjligheten till fusk – då det visat sig att vissa driftiga företagare tog emot personer i fas 3 och fick 5 000 kronor per person, och samtidigt hyrde ut personerna till andra företag.  

Den nuvarande regeringen har lovat att avskaffa fas 3, men det ser ut att dröja. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har dock lovat att ”inte bara byta namn” på åtgärden. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.