Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Viktigt förvalta startup-vågen”

Regeringen aviserade i vårbudgeten en satsning på startups och innovation, bland annat genom att stärka Almi företagspartner. Vi frågade några på startup-centret SUP46 vad de tror om regeringens förslag och vilken typ av finansiering de behöver för att växa.
Gabriella Westberg Publicerad
Adam Hasslert (till vänster) och Elina Berglund (till höger).
Adam Hasslert, grundare av Charity Storm, tv, och Elina Berglund, grundare av Natural Cycles, th. Foto: Kollega

 Stockholm: The unicorn factory heter en artikel från mars 2015 i Financial Times om den svenska startup-vågen inom IT-branschen. Efter dotcom-kraschen i början av 2000-talet vände sig många internationella IT-investerare bort från Sverige, men nu gör hungriga investerare rätt i att återvända till Sverige, skriver den amerikanska finanstidningen. 

Under det senaste decenniet har Stockholm lyckats producera fler “billion-dollar” IT-bolag än någon annanstans i Europa, och slår därmed både London och Berlin som startup-hubs, enligt Financial Times.

Start-up People of Sweden, SUP46, är en av många samlingsplatser där nystartade IT-företag ges möjlighet att växa och nätverka. För närvarande är 54 olika företag verksamma på den 2000 kvadratmeter stora kontorsytan i centrala Stockholm, däribland Charity Storm och Natural Cycles.

Adam Hasslert är en av fyra grundare till betaltjänsten Charity Storm, som erbjuder en enkel molnbaserad betalningstjänst för välgörenhetsorganisationer, skolor, föreningar och andra icke-kommersiella verksamheter. De fyra grundarna startade bolaget vid sidan av sina andra jobb för fyra år sedan, och investerade inledningsvis inget annat än sin egen fritid.

Ett år senare fick de ett bidrag från Vinnova som gjorde att de kunde anställda en utvecklare på heltid. Året därpå fick de ytterligare ett bidrag från innovationsmyndigheten. Nu är de tre som jobbar heltid med företaget och omsättningen har ökat med 1 000 procent på ett år. Nu är planen att växa snabbare och längre bort - utanför Sveriges gränser. 

- Utan Vinnovas bidrag hade vi aldrig ens varit här i dag.

Regeringen aviserade i sin näringspolitiska offensiv i vårbudgetpropositionen att de vill förstärka det statliga Almi Företagspartner, som ger lån, rådgivning och annat stöd till nystartsföretag och företag som vill växa, så kallad såddfinansiering. Fram till 2018 ska Almi få 110 miljoner per år, enligt förslaget i vårbudgeten. Läs mer om Almi och andra företagsinkubatorer här

Adam Hasslert tycker att regeringens initiativ är bra, men det räcker inte.   

- Det finns ett gap som affärsänglarna har svårt att täcka. Riskkapitalisterna är inte intresserade av små bolag som vårt, som kanske inte har behov av mer än ett par tre miljoner kronor. De vill satsa större. Där är Almi ett bra komplement, men de skulle behöva får ett större tillskott för att kunna fylla det där gapet. Ett tillskott på 110 miljoner kronor per år känns som en spottstyver.

Adam Hasslert menar att det är en riktig startupvåg vi ser komma nu. Och det är viktigt att staten förvaltar den väl, så att den inte bara sköljer över oss.

- Det är ändå coolt hur vi i Sverige har lyckats anpassa oss. Förut var till exempel det häftigaste för de som gick på Handelshögskolan att bli ”bankers” – nu ska alla starta företag.  

Elina Berglund startade för ett par år sedan ett företag tillsammans med sin man, Raol Scherwitzl, kring en app som fungerar som ett naturligt preventivmedel genom att beräkna och bevaka kvinnans fertilitetscykler: Natural Cycles. Bolaget startade de sommaren 2013 i Schweiz, där de båda hade doktorerat i fysik. Men för ett år sedan tog de med sig bolaget till Sverige – därför att de upplevde att Sverige erbjöd en bättre startup-miljö.

- Och så var det. Vi har redan upplevt en enorm skillnad och blir inbjudna till olika nätverksträffar och pitchar hela tiden.

Elina Berglund är positiv till regeringens satsning på nystarts- och tillväxtföretag men har aldrig själv sökt stöd eller företagslån från just statliga Almi. Finansiering har de fått från annat håll, i två omgångar, berättar Elina Berglund.

Först var det tre så kallade affärsänglar  - privatpersoner som satsar pengar och kunskap i nystartade företag -  två schweizare och en svensk, som såg till att affärsidén kunde få liv. Den andra investeringsrundan har de precis avslutat i och med att de knutit till sig ett danskt och ett tyskt riskkapitalbolag.

Många som söker finansiering inom IT-branschen verkar hellre vända sig till utländska investerare, än svenska. Men för Natural Cycles hade de gärna fått vara svenska och finnas närmare till hands.

- Det hade absolut varit praktiskt, men andra faktorer känns viktigare. Att det känns rätt, att de förstår idén och produkten. Och så är det en fråga om tajming.

Sedan starten för två år sedan har de hunnit bli åtta anställda i företaget. Planen är att växa globalt. För närvarande säljer de till 90 procent inom Sverige. Den största utmaningen med att växa ut över gränsen är byråkratin, säger Elina Berglund.

- Det är lätt att drunkna i det byråkratiska som litet nystartsbolag. Bara att hantera momsen mellan de olika länderna! Och det har inte blivit enklare med de nya momsreglerna. Vi har fått lov att anlita KPMG till slut, för att det är så krångligt att växa. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.