Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Parterna bidrog till fokus på arbetslivsforskning

Inför vårens budgetproposition fick arbetsmarknadens parter möjlighet att samverka med regeringen i arbetet med en ny strategi för arbetsmiljöpolitiken – vilket bidragit till att stärka budgetens fokus på arbetslivsforskning och psykosocial ohälsa i arbetslivet.
Gabriella Westberg Publicerad
Jonas Ekströmer / TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vid en pressträff i Rosenbad. Jonas Ekströmer / TT

Regeringen förstärker Arbetsmiljöverkets anslag med 60 miljoner fram till 2018 och arbetslivsforskningen förstärks med 55 miljoner kronor. Företagshälsan ska få bättre specialistkompetens och skyddsombuden ska bli fler. Det framkommer i den budgetproposition som regeringen presenterade på onsdagsförmiddagen.

- Det moderna arbetslivet ställer krav på nytänkande inom arbetsmiljöområdet. För en långsiktig positiv utveckling har vi tillsammans med arbetsmarknadens parter påbörjat arbetet med att ta fram en ny strategi för arbetsmiljöpolitiken, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i en kommentar.

Den förra strategin för arbetsmiljöpolitiken fick nyligen hård kritik från Statskontoret, bland annat för att den missat att ta sikte på ofrånkomliga utmaningar som globaliseringen och digitaliseringen och för att arbetsmarknadens parter inte inkluderats tillräckligt. Under våren har arbetet med en ny strategi kommit igång och där har parterna fått mer plats.

Enligt Natali Sial, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, har samtalen inte direkt förändrat regeringens inriktning för arbetsmiljön, jämfört med den proposition som lades fram efter valet i höstas, men samtalen har definitivt förstärkt dess fokus på arbetslivsforskningen.

- Vi har ju kunnat dra igång arbetet med trepartssamtalen redan långt innan budgeten är lagd och därigenom har vi fått behovet av satsning på arbetslivsforskning och psykosocial ohälsa bekräftat, säger Natalie Sial, arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons pressekreterare.

Men det har inte gett mer i grisen för arbetsmiljön, istället har en avräkning gjorts sedan höstens budgetproposition, för 2015. Av tio miljoner aviserade för fler skyddsombud på arbetsplatserna, har det blivit nio miljoner. Av två miljoner till Företagshälsan, har det blivit en, och så vidare. För 2016 och framåt ser förslagen dock lika ut.

I linje med trepartssamtalen får arbetslivsforskningen, särskilt den som fokuserar på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterad ohälsa, extra stöd de kommande åren. Under 2015 vill regeringen lägga fem miljoner kronor på arbetslivsforskningen, det dubbla under 2016 och sedan 20 miljoner kronor per år under 2017 och 2018.

Företagshälsovården ska få bättre kompetensförsörjning, för att kunna erbjuda specialistkompetens, och regeringen vill skjuta till omkring tio miljoner årligen från och med 2016. Exakt hur stödet ska utformas är inte klart än.

Under året kommer också en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet att presenteras. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.