Jobbar du på ett företag med kollektivavtal? Grattis, då får du sannolikt en löneökning även i år. Men varifrån kommer pengarna och vem bestämmer över hur de fördelas? Följ pengarnas väg - från centrala avtal till din plånbok.
Det finns flera typer av löneavtal. Den vanligaste modellen bland Unionens medlemmar kallas lönepott. Det innebär lite förenklat att Unionen har kommit överens med arbetsgivarna om vilken nivå löneökningarna ska ligga på under det kommande året.
Lönepottens storlek anges oftast i en viss procentsiffra och fördelas sedan av de lokala parterna, det vill säga din arbetsgivare och fackklubb.
Men en lönepott på exempelvis 2 procent betyder inte att du är garanterad att få just så mycket mer i lönekuvertet, det kan bli både mer och mindre. De allra flesta lönepottsavtal inom Unionens områden har dock en individgaranti.
En annan modell är de centrala löneavtal som inte har något spikat löneutrymme, så kallade processavtal, där är det i stället upp till de lokala parterna att bestämma. Det innebär att din arbetsgivare och din lokala Unionenklubb får förhandla om hur mycket pengar som fördelas. Om de inte kan komma överens träder centralt tvingande bestämmelser om löneutrymmets storlek i kraft, en så kallad stupstock. På senare år har skillnaderna mellan lönepottsavtalens och processavtalens konstruktioner börjat luckras upp och fått inslag av varandra.
Ordlista för kollektivavtalad löneutveckling
Centralt avtal: Överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om löneökningsnivåer och principer för hur lönebildningen i din bransch ska gå till.
Lönebildning: Process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden.
Löneavtal: Nästan alla centrala kollektivavtal innehåller ett löneavtal som reglerar hur lönerna ska fastställas. Lönerna förhandlas vanligtvis på två nivåer: centralt och lokalt. Slutligen sätts lönenivån genom lokala löneförhandlingar och individuella lönesamtal/löneförhandlingar.
Lönepott: Lönepotten, även kallat löneutrymme, är den summa pengar som de lokala parterna vid varje lönerevision ska fördela mellan de anställda som omfattas av ett löneavtal. Löneutrymmets storlek brukar anges i procent, till exempel 2 procent av lönesumman. Lönesumman är summan av alla månadslöner för de medlemmar i Unionen som förhandlingen gäller. Storleken på löneutrymmet säger inget om hur stor just din löneökning kommer att bli. Fördelningen sker genom förhandlingar mellan företaget och klubben, eller mellan dig och den chef som sätter lön.
Individgaranti: För att garantera att alla får en löneökning har de flesta centrala avtal någon form av individgaranti, brukar anges i krontal.
Åtgärdsgaranti: Individer som får ingen eller låg lönehöjning eftersom de inte anses ha uppfyllt de mål och resultat som finns i företagets lönekriterier har rätt till en åtgärdsplan och kompetensutveckling. Finns framför allt inom processavtal men har på senare år blivit vanligare även inom pottavtal.
Stupstock: Tvingande bestämmelse i vissa centrala avtal som träder i kraft om parterna inte kan komma överens lokalt.
Lönesamtal: Ett regelbundet återkommande samtal mellan chef och anställd om hur arbetet utförs, vilka resultat som förväntas och vilken kompetensutveckling som behövs för att kunna göra ett bättre jobb och därmed förbättra lönen.
Löneglidning: Höjning av löner utöver den nivå som de centrala avtalen ger. Förra året ökade lönerna för tjänstemännen i privata sektorn med 2,8 procent, enligt Medlingsinstitutets preliminära siffror, medan de centrala avtalen gav 2,1 procent.
Utan kollektivavtal: Har din arbetsgivare inte tecknat kollektivavtal har du ingen självklar rätt till årlig löneökning.
Tänk på att...
Om du arbetar hos en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal har du ingen självklar rätt till löneförhöjning, det måste du komma överens med denne om när din lön ska revideras. Detta bör finnas med i ditt anställningsavtal. 25 procent av Unionens medlemmar omfattas inte av kollektivavtal.
Unionen och Svensk Handel tecknade i fredags ett nytt kollektivavtal för anställda i apoteksbranschen. Avtalet innehåller en arbetstidsförkortning och mer pengar för deltidare som jobbar över. Men avtalet får också viss kritik.
Kronans apotek, ICA:s Apotek Hjärtat och Apoteket AB är apotekskedjor där bland annat Unionens medlemmar jobbar. Butikerna sysselsätter omkring 10 000 personer i Sverige. Foto: Kronans Apotek/Bertil Ericson/TT/Fredrik Persson/TT.
Det nya apoteksavtalet mellan facken Unionen och Sveriges farmaceuter och motparten Svensk handel innebär att de anställda på exempelvis Apoteket AB, Kronans apotek, ICAs Apotek Hjärtat och Doz apotek får nya arbetsvillkor.
Kollektivavtalet följer märket på i snitt 6,4 procent löneökning över 24 månader och gäller retroaktivt från den 1 maj 2025.
Mertiden tas bort och en arbetstidsförkortning tjänas in i en tidbank från första januari 2026. Anställda får även en större rätt till kompensationsledighet efter arbete på storhelger.
Hjärtats unionare: ”Lite bekymrad”
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.
Lena Svensson, Unionens riksklubbs ordförande på Icas kedja Apotek Hjärtat, är inte helt nöjd med avtalet.
– Jag har inte hunnit sätta mig in i det helt, men jag är lite bekymrad över löneutvecklingen kontra arbetstidsförkortning , säger hon.
Hon tycker att det det tar för lång tid innan de anställda börjar känna av arbetstidsförkortningen på riktigt.
– Jag förstår att man ska börja bygga upp en bank med tid men åtta timmar per år kan man både ha och vara utan enligt mina medlemmar. Vi är många anställda över 40 år och många av oss vill hellre ha pengar i kuvertet, säger hon och hänvisar till ett medlemsmöte hon hållit nyligen.
”Grundlön viktigast”
Med dagens ekonomiska situation där många har svårt att få lönen att räcka till höjda hyror och priser hade Lena Svensson hellre sett en satsning på höjda grundlöner.
– Vi släpar efter i grundlönerna och det måste jag hantera gentemot medlemmarna. Lönerna hänger inte med i vad allting kostar i dag, säger hon.
Dessutom är hon orolig för att de som arbetar deltid nu ska kunna bli beordrade att arbeta övertid precis som heltidarna.
En annan viktig fråga för många apoteksanställda är möjligheten att ta ut fyra veckors sammanhängande semester. I dag är det bara tre garanterade veckor.
– Fyra veckors sammanhängande semester är också en fråga. Men jag har inte sett någon förändring där, säger Lena Svensson.
”Alla medlemmar ska behandlas lika”
Martin Wästfelt
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt är nöjd med det nya avtalet som tagit tid att få fram. Förhandlingarna har dragit ut på tiden och det har talats om strejkvarsel.
– Förhandlingarna har varit tuffa, exempelvis när det gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Men för Unionen är det självklart att alla medlemmar ska behandlas lika. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda. Det är ett stort steg framåt för rättvisa villkor, säger Martin Wästfelt i en presskommentar.
Lynn Andersson Wall, avtalsansvarig för Svensk Handels apoteksavtal, uttrycker sin syn på avtalet i ett pressmeddelande:
– Det har varit långdragna men också konstruktiva förhandlingar. De nya avtalen innehåller bland annat mer branschanpassade anställningsformer samt förbättrade möjligheter att variera arbetstiden under året, vilket är viktigt för att kunna upprätthålla en god bemanning på apoteken, säger hon.
Nya apoteksavtalet i siffror
Avtalsperioden är 1 maj 2025 till 30 april 2027
6,4 % är avtalets totala värde sett över hela avtalsperioden varav 5,7 % avsätts till löneökningar och 0,7 % till arbetstidsförkortning och deltidspension (flexpension). Löneavtalet på arbetsplatsen styr hur stor just din löneökning blir (olika lönemodeller finns) Läs mer: Hur löneökning/lönepott fördelas.
Lönerevision sker 1 maj 2025 och 1 maj 2026.
Ny avsättning till deltidspension (flexpension) 0,2%, totala värdet till ITP 1,7% vid avtalsperiodens slut.
Semester, uppsägningstider, arbetstid, ledighet och övriga arbetsvillkor enligt Allmänna anställningsvillkor uppdateras så snart som möjligt till nya avtalet som gäller 1 maj år 2025 till 30 april 2027.
Unionen, Sveriges Farmaceuter och Sveriges ingenjörer har även tecknat avtal med Almega Tjänsteförbunden inom tillverkande apoteksföretag som Apotea, ATL apoteksproduktion och vissa laboratorier
De nya avtalen sträcker sig över 24 månader med ett löneutrymme på 6,4 procent. Inom kostnadsramen ryms även pensionsavsättningar.
Avtalet innehåller också en arbetstidsförkortning med en betald ledig dag under ett kalenderår. Begreppet mertid stryks ur avtalet och deltidsanställda får rätt till övertidskompensation på samma sätt som heltidsanställda. Det gäller från 1 maj 2025 till och med 30 april 2027.
Hittills i år har Unionen tecknat mer än 50 nya kollektivavtal i olika branscher.