Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnor drabbas av ojämställd arbetsmiljö

I dag är det lätt att missa risker kring arbetsrelaterad ohälsa hos kvinnor. För att råda bot krävs ett jämställdhetsperspektiv i arbetsmiljöarbetet. Det är en av slutsatserna i Arbetsmiljöverkets treåriga projekt Kvinnors arbetsmiljö.
Linnea Andersson Publicerad

Sedan 2011 har Arbetsmiljöverket (AV), på uppdrag av regeringen, arbetat med projektet Kvinnors arbetsmiljö. Arbetet har resulterat i en slutrapport som har lämnats över till regeringen. Målet med projektet har varit att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem.

Att kvinnor drabbas av arbetssjukdomar i högre grad än män beror på flera faktorer. Resultaten från projektet visar bland annat att det beror på den könssegregerade arbetsmarknaden, det vill säga att kvinnor och män har olika yrken där villkoren skiljer sig åt.

Dessutom har kvinnor och män ofta olika arbetsuppgifter, trots att de har samma yrke. Kvinnor arbetar oftare med ensidiga och repetitiva arbetsuppgifter. Men även när kvinnor har samma arbetsuppgifter på samma arbetsplats som män så belastas de olika, eftersom verktyg och arbetsutrustning ofta är anpassade efter män.

Från början fick Arbetsmiljöverket 20,5 miljoner kronor och två år på sig, men med anledning av att sjukskrivningarna ökat de senaste åren, och att fler kvinnor är män är sjukskrivna, förlängdes projektet med ett år varpå AV fick ytterligare 30 miljoner kronor.

Kvinnors arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket har inom ramen för projektet inspekterat 4 100 arbetsplatser och ställt krav på åtgärder.

I samband med Internationella kvinnodagen har projektet inspekterat och fört samtal om genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet med totalt 2 600 arbetsgivare.

Dessutom har forskare från flera lärosäten sammanställt kunskaper om olika arbetsmiljöfaktorer och genus.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält