kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmarknad

Framåt för tjänsteföretagen

Bäst i branschklassen på att starta nya företag är man inom tjänstenäringarna. Tjänstesektorn har länge varit vassare än industrisektorn på att starta nya företag och nu växer gapet.
Linnea Andersson Publicerad

Under 2013 startades 56 728 nya företag inom tjänstesektorn, jämfört med 9 735 företag inom industrinäringarna. 

Men det är inte bara i antal nya företag tjänstenäringen slår industrin på fingrarna, utan även när det kommer till att skapa nya jobb. Bland de företag som bildade 2013 sysselsatte tjänsteföretagen 61 136 personer. För industriföretagen låg samma siffra på 12 055 personer det året.

Det är en utveckling som stämmer överens med tjänstenäringen i stort. I mitten av 1980-talet bröt sektorn i Sverige en då nedåtgående sysselsättningskurva. I dag arbetar tre av fyra svenskar inom olika tjänsteföretag och de privata tjänstenäringarna står för 45 procent av den totala sysselsättningen.

Inom både industri och jordbruk har sysselsättningen däremot minskat sedan 1965. I likhet med tjänstesektorn ökade andelen jobbtillfällen inom offentlig sektor, fram till 1990-talet.

Av de 12 055 personer som hade jobb inom industrin i nystartade företag 2013 arbetade de flesta, cirka 8 700, inom byggindustrin. Motsvarande siffra för tillverkningsindustrin var drygt 3 300 personer.

*Statistiken är hämtad från Ekonomifakta, ITPS, SCB och Tillväxtanalys.

Tjänster och industri

Tjänstesektorn innefattar företag som tillhandahåller tjänster av olika slag. T.ex. parti- och detaljhandel, restaurang och hotell, transport och logistik, post och tele, bank och försäkring, sjukvård och fastighetsförvaltning.

Tillverkningsindustrin, eller förädlingsindustrin, omvandlar råvaror till produkter. Hit hör bland annat verkstadsindustrin och processindustrin.

Wikipedia och Ekonomifakta.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

– Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.

Läs även