Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här föds företagen

Härjedalen är femte bästa kommun i Sverige på att starta nya företag. Och därmed den kommunen utanför Stockholms län där flest företag ploppar upp. Mycket tack vare den blomstrande besöksnäringen.
Linnea Andersson Publicerad

Under 2013 startade sammanlagt 69 242 nya företag i Sverige. Som går att läsa i kartan ovan startas flest nya företag i storstadsregionerna. Dels för att det bor många människor där och dels för att kommunerna ligger tätt.

Bland de tio kommuner som har flest nystartade företag ligger sex stycken i Stockholms län. Allra bäst på att skapa nya företag är man i Danderyds kommun, med ett snitt på 21,1 per 1 000 invånare.

Härjedalens kommun snittar på 17 företag per 1 000 invånare och hamnar alltså på en femteplats.  Att det startar så många företag här beror till stor del på utvecklingen inom besöksnäringen. Det menar Annika Myhr, näringslivsutvecklare på Härjedalens kommun. Kommunen har bara drygt 10 000 invånare men är, tack vare dess stora yta, Sveriges tredje största skidområde.

Skidåkandet hör dock vintersäsongen till och därför krävs det ofta att näringsidkarna andra jobb under resten av året. Många jobbar med en sak under vintersäsongen, en annan under våren och har till och med en tredje sysselsättning under sommarhalvåret.

– Vi har väldigt låg arbetslöshet, här är man påhittig och skär det guld som finns. Har man gjort ett aktivt val att leva, verka och bo här så tar man de chanser som dyker upp, säger Annika Myhr.   

Ett typiskt nystartat företag i Härjedalens kommun kan vara ett aktivitetsbolag. Annika Myhr berättar om ett exempel med en kvinna som driver längdskidskola i Bruksvallarna under vinterhalvåret och jobbar som copywriter och marknadsförare när det är lågsäsong. Dessutom jobbar hon även som ”mässgeneral” eller koordinator för olika evenemang.

Just evenemangen och mässorna har ökat i takt med besöksnäringens uppgång.

– När folk åker på semester, under både sommar och vinter, vill de ha någonting att göra. Och då växer det fram evenemang. Det kan vara skidtävlingar på vintern och cykeltävlingar eller stora mässor på sommaren.

Liksom många andra inlandskommuner brottas Härjedalen med en minskande befolkning. Men trots det kan de se att fler yngre människor är intresserade av att jobba med friluftsaktiviteter och ser till att hitta yrken inom ”outdoor”-branschen även på sommaren. De nya företagen startas både av bofasta personer och av dem som endast lever i Härjedalen under vissa säsonger.

En annan typ av entreprenad inom besöksnäringen är att bygga stugor eller lägenheter för uthyrning. Något som kräver mycket samarbete med kommunen, då man måste se över vatten och avlopp eller andra infrastrukturella frågor.

Det största hindret för nya företag är finansieringen. Enligt Annika Myhr är det jättesvårt för småföretagare att få små lån. Vore det lättare att få lån skulle det förmodligen starta ännu fler nya företag i Härjedalen.

– Det gäller verkligen att visa att man har jobbuppdrag så att man kan betala lån och amorteringar. Annars går affären vidare till någon annan som har de där pengarna som du inte får i lån.

– ­Det är synd att man ändrade reglerna för starta eget-bidraget som var en jättebra arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det krävs ett visst mått av mod att sluta på ett jobb där man har en fast inkomst och starta eget-bidraget har varit en puff i ryggen för att våga ta det steget. En del misslyckas men det är många som det går bra för och företagen får många människor i arbete.

Kartan ovan visar antal nystartade företag (inklusive kommunägda företag) per 1000 invånare i kommunen, 2013. För markören över prickarna för att se exakta antal nystartade företag i varje kommun.

Företagen som ingår är de har registrerats och fått ett organisationsnummer under 2013 och är dessutom registrerade i antingen arbetsgivarregistret eller skatteregistret. Företag betraktas om nystartade om verksamheten är helt nystartad eller att den har återupptagits efter att ha varit vilande i minst 2 år.  Källa: Tillväxtanalys.

Starta eget-bidrag

Om man är arbetssökande och har goda förutsättningar att starta eget företag kan man i vissa fall få ”starta eget-bidrag”, som egentligen heter stöd till start av näringsverksamhet. Stödet motsvarar beloppet du är berättigad till via a-kassan och betalas ut i sex månader.  
Den förra regeringen ändrade reglerna för starta eget-bidraget så att det sedan den 1 november 2013 i första hand är personer som är eller som riskerar att bli långtidsarbetslösa som beviljas bidraget.  

Arbetsförmedlingen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.