Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Det var klara kulörer och pasteller på var och varannan kontorstol som besökarna fick provsitta i går, när möbelmässan körde igång. Att färg dominerade bland utställarna som visade inredning för offentliga miljöer var tydligt. Visst finns det ljusa och fräscha som är så förknippat med skandinavisk design kvar men rött, orange och äppelgrönt dominerade tillsammans med medvetna miljöval.
Gränsen mellan hem och offentlig miljö suddas ut.
En annan trend är avskildhet. I takt med att kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor brer ut sig på våra arbetsplatser ökar också efterfrågan på tysta rum, ljudabsorberande skiljeväggar och cocoon-liknande möbler dit anställda kan dra sig undan för en lugn och tyst stund.
Men tydligast var att det gränslösa arbetlivet också gett avtryck inom möbeldesign och inredning. Gränsen mellan hem och offentlig miljö suddas ut mer och mer. Frågar man formgivarna om skrivbordet är tänkt för hemmabruk eller kontor, så lyder svaret nästan alltid ”det beror på, båda funkar”.
Vi tillbringar mer tid på jobbet och därför borde arbetsmiljön vara hemtrevlig och ombonad. Det var budskapet på mässans trendutställning, där fyra kreatörer fått chansen att gestalta varsitt rum - som kan finnas i hemmet eller på jobbet.
Formgivaren Johanna Asshoff fick inreda ett lunchrum. När många företag lägger energi och pengar på fräscha upp receptioner och mötesrum så ser lunchrummen nästan alltid likadana ut, oavsett arbetsplats.
Johanna Asshoff har skapat en välkomnande och rogivande plats med detaljer i naturmaterial och gröna växter, inte helt olikt ett hemmakök. Lunchrummet borde vara en plats att återhämta sig på, menar hon.
- Jag ville få in hemmiljö men med offentliga drag. Man ska få känslan av ljus för att återhämta sig och få lugnet för att fylla på energin. Fler arbetsgivare borde tänka så här, för det finns bara vinster med att personalen mår bättre, säger hon.
Att göra lunchrummet lite mer hemtrevligt behöver inte kosta mycket. Lite böcker, tidningar och växter ger omedelbar effekt, tipsar hon.
Vi behöver skapa olika rum i rummet.
Vilka möbeltrender spår du blir stora inom offentlig miljö?
- Öppna kontorsmiljöer kan vara bra men också stökiga. Vi kommer att behöva jobba med att få till avskildhet. Skapa olika rum i rummet och satsa mer på mjukare inredning.
I tider då vi kan ta med oss jobbet hem så är det föga överraskande att arbetsplatsen i hemmet fick ta plats på trendutställningen. Trendexperten Stefan Nilsson fick ge sig i kast med att inreda sitt drömhemkontor.
På väggen har han bland annat hängt bilder på kända feminister och framgångsrika kvinnor som ska inspirera, som: ”kan de, kan jag”.
Tidningar som ger ”utanförperspektiv”, foton, stilleben eller vad som helst som inspirerar just dig eller hjälper dig låta tankar vandra fritt när du kört fast, är ett tips från Stefan när du ska inreda hemarbetsplatsen.
- Ett annat generellt råd är att tänka kring förvaring så du kan plocka fram och plocka undan jobbet. Det är ett sätt att skilja på jobb och privatliv. Men vi är alla olika.
Vi sitter i köket och jobbar.
En av de viktigaste hälsoåtgärderna för att vi inte ska få stela ryggar och gamnacke är att jobba kortare stunder och ta pauser, oavsett om du arbetar hemma eller på kontoret. På jobbet finns ofta rutiner för att kontrollera arbetsmiljön, men där du sitter och jobbar i hemmet kommer sällan ergonomer på besök. Stefan är ändå rätt säker på att just den biten är lättare att uppfylla hemma eftersom man ofta rör sig mer där än på jobbet. Säg den som inte passar på att tvätta eller diska när man arbetar hemma, menar han.
Ännu mer säker är han på att det traditionella arbetsrummet i hemmet kommer att försvinna.
- Jag vet det helt säkert. Vi sitter i köket och jobbar. Köket har blivit allrummet; vi har datorn där, kaffet där och tidningarna. Barnen är oftare där än på sina rum. Arbetsrummet kommer att bli ett förråd där vi slänger in skräp och ovikt tvätt.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.