Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba hemma eller hemma på jobbet

Hemmamys på jobbet, mycket färg och avskildhet. Där har ni årets trender på möbelmässan, Stockholm Furniture & Light Fair, som öppnade i går.
Petra Rendik Publicerad
Andy Praht
Ett rum eller två i rummet, så kan man också skapa lite avskildhet i kontorslandskap. En ljuddämpande kreation, Mute floor från Horreds. Design: Fredrik Mattsson. Andy Praht

Det var klara kulörer och pasteller på var och varannan kontorstol som besökarna fick provsitta i går, när möbelmässan körde igång. Att färg dominerade bland utställarna som visade inredning för offentliga miljöer var tydligt. Visst finns det ljusa och fräscha som är så förknippat med skandinavisk design kvar men rött, orange och äppelgrönt dominerade tillsammans med medvetna miljöval.

Gränsen mellan hem och offentlig miljö suddas ut.

En annan trend är avskildhet. I takt med att kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor brer ut sig på våra arbetsplatser ökar också efterfrågan på tysta rum, ljudabsorberande skiljeväggar och cocoon-liknande möbler dit anställda kan dra sig undan för en lugn och tyst stund.

Men tydligast var att det gränslösa arbetlivet också gett avtryck inom möbeldesign och inredning. Gränsen mellan hem och offentlig miljö suddas ut mer och mer. Frågar man formgivarna om skrivbordet är tänkt för hemmabruk eller kontor, så lyder svaret nästan alltid ”det beror på, båda funkar”.

Vi tillbringar mer tid på jobbet och därför borde arbetsmiljön vara hemtrevlig och ombonad. Det var budskapet på mässans trendutställning, där fyra kreatörer fått chansen att gestalta varsitt rum - som kan finnas i hemmet eller på jobbet.

Formgivaren Johanna Asshoff fick inreda ett lunchrum. När många företag lägger energi och pengar på fräscha upp receptioner och mötesrum så ser lunchrummen nästan alltid likadana ut, oavsett arbetsplats.

Johanna Asshoff har skapat en välkomnande och rogivande plats med detaljer i naturmaterial och gröna växter, inte helt olikt ett hemmakök. Lunchrummet borde vara en plats att återhämta sig på, menar hon.

- Jag ville få in hemmiljö men med offentliga drag. Man ska få känslan av ljus för att återhämta sig och få lugnet för att fylla på energin. Fler arbetsgivare borde tänka så här, för det finns bara vinster med att personalen mår bättre, säger hon.

Att göra lunchrummet lite mer hemtrevligt behöver inte kosta mycket. Lite böcker, tidningar och växter ger omedelbar effekt, tipsar hon.

Vi behöver skapa olika rum i rummet.

Vilka möbeltrender spår du blir stora inom offentlig miljö?

- Öppna kontorsmiljöer kan vara bra men också stökiga. Vi kommer att behöva jobba med att få till avskildhet. Skapa olika rum i rummet och satsa mer på mjukare inredning.

I tider då vi kan ta med oss jobbet hem så är det föga överraskande att arbetsplatsen i hemmet fick ta plats på trendutställningen. Trendexperten Stefan Nilsson fick ge sig i kast med att inreda sitt drömhemkontor.

På väggen har han bland annat hängt bilder på kända feminister och framgångsrika kvinnor som ska inspirera, som: ”kan de, kan jag”.

Tidningar som ger ”utanförperspektiv”, foton, stilleben eller vad som helst som inspirerar just dig eller hjälper dig låta tankar vandra fritt när du kört fast, är ett tips från Stefan när du ska inreda hemarbetsplatsen.

- Ett annat generellt råd är att tänka kring förvaring så du kan plocka fram och plocka undan jobbet. Det är ett sätt att skilja på jobb och privatliv. Men vi är alla olika.

Vi sitter i köket och jobbar.

En av de viktigaste hälsoåtgärderna för att vi inte ska få stela ryggar och gamnacke är att jobba kortare stunder och ta pauser, oavsett om du arbetar hemma eller på kontoret. På jobbet finns ofta rutiner för att kontrollera arbetsmiljön, men där du sitter och jobbar i hemmet kommer sällan ergonomer på besök. Stefan är ändå rätt säker på att just den biten är lättare att uppfylla hemma eftersom man ofta rör sig mer där än på jobbet. Säg den som inte passar på att tvätta eller diska när man arbetar hemma, menar han.

Ännu mer säker är han på att det traditionella arbetsrummet i hemmet kommer att försvinna.

- Jag vet det helt säkert. Vi sitter i köket och jobbar. Köket har blivit allrummet; vi har datorn där, kaffet där och tidningarna. Barnen är oftare där än på sina rum. Arbetsrummet kommer att bli ett förråd där vi slänger in skräp och ovikt tvätt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek