Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Nya jobb räddar tjänstemän

Att arbetsmarknaden förändras snabbt med digitalisering och automatisering av många yrken är det nog få som har missat. Enligt futuristen Thomas Frey kommer så många som sex av tio jobb inom ett decennium vara yrken som inte har blivit uppfunna än. Till tjänstemännens räddning.
Gabriella Westberg Publicerad
Man tillsammans med roboten Baxter.
Den lärande roboten Baxter. Läs mer om den längre ned. Foto: Courtesy of Rethink Robotics, Inc

Många arbetaryrken har redan drabbats av automatisering, men nu är det framför allt klassiska tjänstemannayrken – som redan i dag till stor del är digitala – som riskerar att tas över av maskinerna, som Kollega rapporterat om förut. Bland de som professionellt spanar in i framtiden finns många som oroas över vad som händer med ekonomin om stora delar av den stabila medelklassen slås ut i arbetslöshet i och med automatiseringen.

Lugn. Det finns vissa egenskaper som datorerna ännu inte kan matcha. Och det kommer att skapas helt nya jobb, som de flesta inte ens börjat fundera över i dag, åtminstone om man ska tro Thomas Frey, som här listat 55 helt nya yrken som han tror finns om tio år.

Filtrera och städa data

Att kunna sålla bland mängder av data för att hitta det som är intressant och relevant och sedan skapa något nytt utifrån det – kommer enligt flera prognosmakare att behövas i ännu högre grad i framtiden.

Lavinen av data som lagras i serverhallar och i molnens stora datacentra kommer antagligen också att behöva sorteras en vacker dag. I dag speglas servrar och data dupliceras mångfaldigt av såväl säkerhetsskäl som slapphet. För att kunna hålla databaserna relevanta och hanterbara kommer det antagligen att behövas ”städare” som kan rensa ut onödiga kopior och allmänt dataskräp. Thomas Frey kallar det ”Waste Data Managers”.

Etik och kulturell kompetens

En annan kritisk egenskap som troligen inte heller kommer att bli överflödig om tio år är att kunna göra etiska bedömningar. Det är trots allt människor som utgör slutkonsumentledet, och vi vill bli respektfullt bemötta – även av våra smarta maskiner. Det kräver språk, sociokulturell kompetens och i grund och botten empati.

Innehållsproduktion och moderering går att automatisera till viss del, men i slutändan behövs en mer lokalkulturell och språklig kompetens för att kunna avgöra i vilka sammanhang ett inlägg eller en händelse kan uppfattas som kränkande och var det inte är något problem. I ett större perspektiv behövs global digital diplomati och gränsöverskridande rättstillämpning.

Hundratusentals människor arbetar (redan) i dag med att göra etiska bedömningar av inlägg på sociala forum som Facebook och Twitter, som the Wired berättar om i artikeln The Labourers Who Keep Dick Pics and Beheadings Out of Your Facebook Feed. Den yrkesgruppen kommer med all sannolikhet att ha jobb framöver också. Tyvärr. 

Virtuella team

Tjänstemännens arbetsmiljö är redan till stor del digital. Med en rusande utveckling av olika kommunikations-, process- och projekthanteringssystem tillgängliga från molnet kommer de anställdas fysiska närvaro att få allt mindre betydelse. Däremot minskar inte behovet av social kompetens för att folk sitter på olika håll, kanske i olika delar av världen. Tvärt om.

Att förstå sig på verktygen och kunna jobba effektivt i virtuella, tvärkulturella team kommer att vara en viktigare framgångsfaktor framöver. Och det inkluderar förstås ledarskapsfrågor och projekthantering för virtuella arbetsgrupper.

Design, UX och avatarcoach

För att ett företag ska vara framgångsrikt måste den digitala arbetsmiljön för de anställda vara rimlig, motverka stress och uppmuntra till kreativitet och innovation. Därför kommer det att behövas interaktionsdesigners, spelutvecklare – till exempel för att utveckla spelliknande arbetsverktyg som utmanar och uppmuntrar till lärande och kreativt tänkande, IT-arkitekter, 3D-skrivaringenjörer, avatardesigners, relationscoacher (även för avatarer), digitala diplomater, robotröstinläsare, kulturvetare, språkgenier och fackliga ombudsmän med förståelse för en digital arbetsmarknad och en global arbetsrätt. 

Lärande robotar

Robotar och datorer kan redan i dag göra mycket av det en människa kan göra. Men det behövs ändå en människa för att programmera roboten, sägs det.

Å andra sidan finns lärande robotar som Baxter (se bilden) – som med ett kameraöga ser vad som ska göras och sedan gör detsamma.

En industriarbetare kan visa Baxter vad hen ska göra vid löpande bandet, och sedan gör Baxter det. Timme in och timme ut. Visst har Baxter programmerats i något läge – men ”instruktören” behöver inte kunna någon kod. Allt fler av våra digitala verktyg fungerar på det viset, vilket minskar behovet av programmering lokalt.

Samtidigt kommer 3D-skrivare att minska behovet av industriell produktion av prylar, som istället kan produceras på hemmaplan, ”on demand”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Kan AI göra dig sämre på jobbet? Forskaren förklarar riskerna

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Christina Nilsson, doktorand inom tillämpad IT, bredvid en illustration som symboliserar AI och mänsklig kompetens.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.