Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nu avgörs Nevs framtid

På lördag går tiden för rekonstruktionen av den krisdrabbade Saabtillverkaren Nevs ut. Just nu hålls ett borgenärskommittémöte där bolagets begäran om en förlängd rekonstruktion på tre månader sannolikt diskuteras. Ronnie Hermansson, Unionens klubbordförande var lugn inför mötet.
Anita Täpp Publicerad
Adam Ihse/TT
Nevs rekonstruktör Lars-Eric Gustafsson vid rekonstruktionsförhandlingar i Vänersborgs tingsrätt, i oktober. Adam Ihse/TT

– Med den information jag hittills fått så känner jag mig trygg med att vi kommer att ro det hela i land, sa han tidigare i dag.

Fabriken i Trollhättan har stått stilla sedan i maj på grund av penningbrist. När bolaget fick tillstånd för den pågående rekonstruktionen hade man en skuld på runt en halv miljard kronor till sina leverantörer.

Nu vill Nevs ha en förlängning av rekonstruktionen. Anledningen har uppgetts vara att man behöver få till en ackordsuppgörelse med de företag som man är skyldig pengar så att skulderna skrivs ned med runt 50 procent, vilket tar tid.

Nu på eftermiddagen träffas borgenärskommittén, enligt uppgift för att diskutera frågan om en förlängning av rekonstruktionen. I kommittén sitter förutom representanter för några av de större fordringsägarna och skatteverket också två fackliga förreträdare, däribland Unionenklubbens ordförande Ronnie Hermansson.

När Kollega talade med honom tidigare i dag ville han inte bekräfta om frågan om en förlängd rekonstruktion skulle komma upp på bordet.

– Vi har ju skrivit på papper om att vi har tystnadsplikt men det jag kan säga är att vi hittills haft väldigt bra möten där vi sett att vi gör framsteg hela tiden. Men vi vi har ju bara en rådgivande roll och är ett bollplank till rekonstruktören som sedan är den som beslutar om han ska begära att tingsrätten förlänger rekonstruktionen eller inte.

Nevs har sedan början av året förhandlat med två internationella fordonstillverkare om delägarskap i företaget, en affär som skulle lösa bolaget ekonomiska problem. Denna affär är dock ännu inte i hamn.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.