Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Koll på avtal kan ge tusenlappar till sjuka

En civilekonom med tjänstepensionen ITP får motsvarande 79 procent av sin lön om hon eller han är långtidssjukskriven. Utan tjänstepension blir det bara 51 procent. Men det gäller att hålla koll på att arbetsgivaren verkligen sjukanmäler.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jessica Gow/Scanpix
Beräkningar från Collectum visar att en privatanställd civilekonom med 42 000 kronor i månaden får en ersättning som motsvarar 79 procent av lönen vid en sjukskrivning. Jessica Gow/Scanpix

Hur mycket man får ut när man är långtidssjukskriven varierar kraftigt. Den som har kollektivavtal och därmed tjänstepensionen ITP sitter i vinnarsits. Beräkningar från tjänstepensionsföretaget Collectum visar att en privatanställd civilekonom med 42 000 kronor i månaden får en ersättning som motsvarar 79 procent av lönen vid en sjukskrivning som varar längre än 90 dagar.

Om företaget har ITP vill säga.

I annat fall ser det värre ut. Utan kollektivavtal får civilekonomen klara sig på 51 procent av den tidigare lönen. Det är 12 000 kronor mindre än med ITP - varje månad.

För den som är sjuk gäller det dock att se upp. När man har varit sjuk i 90 dagar är det arbetsgivaren som sjukanmäler till företaget som administrerar din tjänstepension.

- Arbetsgivaren har skyldighet att anmäla. Har man varit sjuk i över tre månader utan att ha fått något meddelande från Alecta, som betalar ut sjukpensionen, ska man kontakta sin arbetsgivare först. Men det går också att ringa Alecta direkt och fråga om arbetsgivaren har sjukanmält, säger Tomas Carlsson, pensionsexpert på Collectum.

Skulle man själv inte upptäcka att arbetsgivaren har missat att sjukanmäla finns det dock inbyggda skyddsnät.

- Eftersom ITP-systemet får uppgifter från Försäkringskassan och indikationer på om någon är sjuk, så ska det upptäckas om arbetsgivaren missat.

Ytterligare ett skyddsnät finns. Den som inte fått ersättning kan få ut den i efterhand, även efter att man tillfrisknat, oavsett hur lång tid som gått. Det krävs dock att man kan visa att man varit sjukskriven, exempelvis via underlag från Försäkringskassan.

- I dag är det sällan att det blir en miss. Vi har bra skyddsnät, däremot kan det komma in gamla fall där arbetsgivaren inte har sjukanmält, säger Tomas Carlsson.

För den som är anställd på ett företag utan kollektivavtal gäller det att kontrollera att det ingår en sjukförsäkring i en eventuell pensionsplan.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.