Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Koll på avtal kan ge tusenlappar till sjuka

En civilekonom med tjänstepensionen ITP får motsvarande 79 procent av sin lön om hon eller han är långtidssjukskriven. Utan tjänstepension blir det bara 51 procent. Men det gäller att hålla koll på att arbetsgivaren verkligen sjukanmäler.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jessica Gow/Scanpix
Beräkningar från Collectum visar att en privatanställd civilekonom med 42 000 kronor i månaden får en ersättning som motsvarar 79 procent av lönen vid en sjukskrivning. Jessica Gow/Scanpix

Hur mycket man får ut när man är långtidssjukskriven varierar kraftigt. Den som har kollektivavtal och därmed tjänstepensionen ITP sitter i vinnarsits. Beräkningar från tjänstepensionsföretaget Collectum visar att en privatanställd civilekonom med 42 000 kronor i månaden får en ersättning som motsvarar 79 procent av lönen vid en sjukskrivning som varar längre än 90 dagar.

Om företaget har ITP vill säga.

I annat fall ser det värre ut. Utan kollektivavtal får civilekonomen klara sig på 51 procent av den tidigare lönen. Det är 12 000 kronor mindre än med ITP - varje månad.

För den som är sjuk gäller det dock att se upp. När man har varit sjuk i 90 dagar är det arbetsgivaren som sjukanmäler till företaget som administrerar din tjänstepension.

- Arbetsgivaren har skyldighet att anmäla. Har man varit sjuk i över tre månader utan att ha fått något meddelande från Alecta, som betalar ut sjukpensionen, ska man kontakta sin arbetsgivare först. Men det går också att ringa Alecta direkt och fråga om arbetsgivaren har sjukanmält, säger Tomas Carlsson, pensionsexpert på Collectum.

Skulle man själv inte upptäcka att arbetsgivaren har missat att sjukanmäla finns det dock inbyggda skyddsnät.

- Eftersom ITP-systemet får uppgifter från Försäkringskassan och indikationer på om någon är sjuk, så ska det upptäckas om arbetsgivaren missat.

Ytterligare ett skyddsnät finns. Den som inte fått ersättning kan få ut den i efterhand, även efter att man tillfrisknat, oavsett hur lång tid som gått. Det krävs dock att man kan visa att man varit sjukskriven, exempelvis via underlag från Försäkringskassan.

- I dag är det sällan att det blir en miss. Vi har bra skyddsnät, däremot kan det komma in gamla fall där arbetsgivaren inte har sjukanmält, säger Tomas Carlsson.

För den som är anställd på ett företag utan kollektivavtal gäller det att kontrollera att det ingår en sjukförsäkring i en eventuell pensionsplan.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läkaren: ”De flesta mår bra av att jobba”

En lång sjukskrivning kan leda till passivitet, minskad tilltro till den egna förmågan och en längre väg tillbaka till arbetslivet. Det menar allmänläkaren och forskaren Lars Englund, som anser att fler behöver få möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 06:00
Porträtt utomhus bredvid en vårdsituation där en person får sitt blodtryck mätt. Bilden är ett montage.
Allmänläkaren och forskaren Lars Englund menar att en lång sjukskrivning i vissa fall kan göra det svårare att återgå i arbete. Samtidigt betonar han att sjukskrivning kan vara nödvändig vid sjukdomar som medför kraftigt nedsatt arbetsförmåga. Foto: Samuel Steén/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

I den här delen av serien ger allmänläkaren och forskaren Lars Englund sin syn på sjukskrivningens risker och på vad som krävs för att människor med nedsatt hälsa ska kunna arbeta.

Allmänläkaren och forskaren Lars Englund har mött patienter i många år. Han har sett Försäkringskassans regelverk förändras, sjukdomsbegrepp tas bort och vägen till sjukpenning och sjukersättning bli allt smalare. Men det behöver inte vara en dålig sak. Att jobba kan vara bättre för hälsan och livskvaliteten än en långvarig sjukskrivning.

– Forskningen visar att risken för att må dåligt ökar om du går hemma länge. Då är det bättre att komma tillbaka till jobbet på deltid, säger han. 

Lars Englund

Lars Englund betonar att det såklart finns vissa diagnoser som gör det svårt att jobba, men för exempelvis utmattningsdepressioner och psykiska diagnoser är prognosen ofta god. Och en långvarig sjukskrivning kan göra mer skada än nytta. 

– Att gå till jobbet handlar mycket om tilltron till den egna förmågan, om uppfattning om egenvärdet och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. 

 

Lång sjukskrivning kan göra återgången svårare

Han gör en liknelse med sjukskrivning som en medicinsk biverkning. Som alla andra läkemedel som ordineras av en läkare så har sjukskrivning bieffekter, när besvären går från akuta till kroniska. 


– I ett akut skede kanske en sjukskrivning är bra, men om den förlängs kan den bli passiviserande och bidra till att patienten slås ut från arbetslivet. 

– Det är också viktigt att inte göra medicin av livets törnar. Det är lätt att bli hjälpnödig när en patient kommer och har ett medicinskt problem, men kanske också bekymmer på jobbet, barn som inte vill gå till skolan och en man som dricker lite för mycket. Socialförsäkringen är ju inte till för att kompensera oro, dålig ekonomi eller nedstämdhet. 

I stället tycker Lars Englund att det kan vara bra att slå vakt om patientens rätt att få vara kvar i arbetslivet trots att hälsan vacklar och livet är tufft. Det ingår även i arbetsgivares uppgift att finna plats för dem som har krämpor både själsligt och kroppsligt. 

– Om vi läkare sjukskriver personer slentrianmässigt så friskriver vi arbetsgivare från det ansvaret. Och bilden av att du måste vara fullt frisk för att jobba förstärks. 

Hur tänker du kring siffrorna att hälften som söker sjukersättning får avslag och ju längre tid du har sjukpenning, desto svårare blir det att få den förlängd?

– Jag tänker att Försäkringskassan har blivit mer konsekventa i sin bedömning. Samtidigt upplever jag att det finns möjlighet till dialog och diskussion om beslut om sjukpenning eller sjukersättning går emot patienten. 

Avslagen kring sjukersättning är störst. När tycker du att den ersättningen är befogad?

– Den kan vara befogad om patienten är äldre, har haft vacklande hälsa i många och testat all typ av rehabilitering. 

Vad är det bästa sättet att få människor med vacklande hälsa i arbete?

– Att ha en tidig kontakt och ihållande kontakt med arbetsgivaren. Många arbetsgivare är rädda att störa den som är sjuk, eller förvärra situationen. Men jag tror att dialog är bra för båda parter. 

Möjliga risker med en lång sjukskrivning

En lång sjukskrivning kan enligt Lars Englund i vissa fall:

  • försvaga kontakten med arbetsplatsen
  • minska tilltron till den egna arbetsförmågan
  • göra steget tillbaka till arbetslivet större
  • bidra till passivitet
  • förstärka bilden av att en person måste vara helt frisk för att kunna arbeta

Riskerna måste vägas mot personens behov av återhämtning och behandling. Vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan hel sjukskrivning vara nödvändig.

En stegvis återgång, deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter kan i vissa fall underlätta återgången till arbetslivet.

Källa: Lars Englund