Hållbart arbetsliv, gränslöst arbete och automatiseringen gör att vi måste fundera på och hitta kunskap för hur vi förutsätter problem som kommer uppstå och också försöka hitta lösningar på dessa. Det förutspår arbetsmiljöorganisationen Prevent.
Tre av de hetaste trenderna för arbetslivet är gränslöshet, automatisering och hur att nå hållbarhet, enligt arbetsmiljöorganisationen Prevent. Fredrik Sandberg/TT
Hållbart arbetsliv Vi har olika förutsättningar att kunna jobba ett helt yrkesliv. Sämre arbetsmiljö ger sämre chans. För att kunna jobba längre upp i åldrarna måste lösningar hittas.
- Det skulle till exempel kunna vara delpension, flexibla arbetstider, kompetensutveckling och det kan vara viktigt att fundera på var och när arbetet utförs, säger Lisa Rönnbäck, Prevent.
Gränslöst/flexibelt arbete Den tekniska utvecklingen är snabb och driver trenden. Vi är fler som i dag kan jobba var och när som helst. Globaliseringen innebär större krav på flexibilitet. Nackdelar kan vara att man inte hinner återhämta sig och att man inte vet när man ska jobba. Det är i dag inte så vanligt med exakta arbetsbeskrivningar vilket gör att mycket ansvar hamnar på individen. Chefer kan få svårt att hålla koll, följa upp arbetsmiljöarbetet och det operativa arbetet. Chefer ska vara ett föredöme men har ofta sämre livsbalans själv.
Automatisering Under de senaste trehundra åren har samhället moderniserats och i takt med det har arbetslivet förändrats. Den tekniska utvecklingen har höjt effektiviteten och förbättrat arbetsmiljön. Man anser att hälften av alla jobb som finns i dag kommer att vara borta år 2030.
- Till exempel kan drönare användas som renskötare, fjärrstyrd robot användas vid olika räddningsinsatser och robotar desinficerar operationssalar, säger Markus Larsson, Suntarbetsliv.
Källa: Prevent, Suntarbetsliv och Afa försäkringar
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.
