Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur kul har vi på jobbet?

Vill du ha kul på jobbet är vård och omsorg branschen för dig. Enligt en ny rapport är det där vi skrattar allra mest. Dystrare är det bland de som arbetar på kontor, inom HR och administration.
Petra Rendik Publicerad

Ett gott skratt förlänger livet sägs det ju. Om det stämmer tar den senaste Glädjerapporten 2014, en undersökning om skratt och glädje på Sveriges arbetsplatser, ingen ställning till. Men att då och då ha kul på jobbet är viktigt för hälsan och lönsamheten, det har flera tidigare undersökningar visat.

Enligt rapporten skrattar vi på jobbet i genomsnitt 5,1 gånger per dag. Men cheferna skrattar faktiskt mer än genomsnittet och de vill gärna lätta upp stämningen med att få andra att skratta också. Samtidigt visar rapporten att det är de med högre utbildning som har lättare att hålla sig för skratt och att tjänstemän skrattar mindre än arbetare.

Mest kul har de som arbetar inom vård och omsorg medan man skrattar lite mindre på kontor och HR-avdelningar. En anledning till det kan vara att man inom vårdyrken möter människor oftare och då uppstår skratt medan på kontor sitter vi ofta i sällskap med datorn, inget som direkt kittlar skrattmuskeln.

De som känner att de har inflytande på jobbet har lättare till skratt precis som de som gillar sina kollegor och ofta lunchar med varandra.

Vad är det då som får oss att skratta på jobbet? Humoristiska, uppsluppna samtal eller kommentarer och att höra någon annan skratta är sådant som vi tycker är kul, likaså interna skämt om jobbet. Lekar och bus roar vissa men inte stockholmare.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av bemanningsföretaget Adecco bland drygt 2 200 yrkesverksamma personer i Sverige. 

Här kan du läsa hela undersökningen och testa själv hur kul du har på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält