Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur kul har vi på jobbet?

Vill du ha kul på jobbet är vård och omsorg branschen för dig. Enligt en ny rapport är det där vi skrattar allra mest. Dystrare är det bland de som arbetar på kontor, inom HR och administration.
Petra Rendik Publicerad

Ett gott skratt förlänger livet sägs det ju. Om det stämmer tar den senaste Glädjerapporten 2014, en undersökning om skratt och glädje på Sveriges arbetsplatser, ingen ställning till. Men att då och då ha kul på jobbet är viktigt för hälsan och lönsamheten, det har flera tidigare undersökningar visat.

Enligt rapporten skrattar vi på jobbet i genomsnitt 5,1 gånger per dag. Men cheferna skrattar faktiskt mer än genomsnittet och de vill gärna lätta upp stämningen med att få andra att skratta också. Samtidigt visar rapporten att det är de med högre utbildning som har lättare att hålla sig för skratt och att tjänstemän skrattar mindre än arbetare.

Mest kul har de som arbetar inom vård och omsorg medan man skrattar lite mindre på kontor och HR-avdelningar. En anledning till det kan vara att man inom vårdyrken möter människor oftare och då uppstår skratt medan på kontor sitter vi ofta i sällskap med datorn, inget som direkt kittlar skrattmuskeln.

De som känner att de har inflytande på jobbet har lättare till skratt precis som de som gillar sina kollegor och ofta lunchar med varandra.

Vad är det då som får oss att skratta på jobbet? Humoristiska, uppsluppna samtal eller kommentarer och att höra någon annan skratta är sådant som vi tycker är kul, likaså interna skämt om jobbet. Lekar och bus roar vissa men inte stockholmare.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av bemanningsföretaget Adecco bland drygt 2 200 yrkesverksamma personer i Sverige. 

Här kan du läsa hela undersökningen och testa själv hur kul du har på jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Prevents vd: ”Viktigt att chefen vågar fatta beslut”

Susanna Ribrant är vd för Prevent, experterna på arbetsmiljö. Hon har nu varit chef längre än hon inte varit det. Och insett vad en sådan bör vara bra på – liksom beteenden som är mindre bra.
Sandra Lund Publicerad 6 maj 2026, kl 06:01
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.