Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sverige lockar utländska talanger

Tyskarna vill det inte alls i samma utsträckning som fransmännen. Alltså packa väskan och jobba utomlands. Och vad gäller svenskar så söker vi helst arbete hos våra nordiska grannar eller i engelsktalande länder som USA och Storbritannien, enligt en ny undersökning.
Petra Rendik Publicerad
Heiko Junge/TT
Sverige är ett av de tio land i världen som flest kan tänka sig att flytta till för jobbet, enligt studien "Decoding Global Talent". Heiko Junge/TT

Totalt 200 000 jobbasökande i 189 länder, varav drygt 3 400 i Sverige, har deltagit i studien ”Decoding Global Talent”. De har fått svara på var de helst skulle vilja arbeta och vad de prioriterar när de söker jobb.

För britterna är bra kollegor viktigast, amerikanarna gillar stabila verksamheter medan svenskarna föredrar intressanta arbetsuppgifter visar undersökningen.

Svenskar jobbar gärna utomlands och helst i USA, Kanada, Storbritannien, Norge och Danmark. Det gör man främst för att få ett intressant arbete, uppleva nya kulturer och fylla på med mer personliga erfarenheter.

Sverige tycks också vara en attraktiv arbetsmarknad för talanger ute i världen och ligger som enda nordiska land med på topp 10-listan. De vi tycks locka kommer från Finland, Norge, Serbien, Bosnien-Hercegovina och Kroatien.

Men när det kommer till städer man helst vill flytta till så har Stockholm inte samma dragningskraft som till exempel London som är överlägset populärast. New York och Paris är andra städer som många kan tänka sig att flytta till för att arbeta.

Tio i topp!

Tio i topp-listan över dit folk helst flyttar med jobbet:

1. USA
2. Storbritannien
3. Kanada
4. Tyskland
5. Schweiz
6. Frankrike
7. Australien
8. Spanien
9. Italien
10. Sverige

Decoding Global Talent-rapporten görs av Boston Consulting Group. Läs årets rapport här.

BCG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.