Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Hur ärlig ska du vara som referens?

Du har en medarbetare, Olle, som verkar trött, irriterad och onödigt gnällig. Du vet inte om det är en svacka eller ett större problem. Innan du hunnit ta ett samtal med Olle blir du uppringd av en chef på ett annat företag, där Olle sökt jobb. ”Hur är han?” Vad svarar du då?
Dag Bremberg Publicerad
Konsulten My Schüldt, psykologen Alexandra Thomas och site service manager Dag Erenius ger råd på hur man bör agera som referens.

Säger du att du inte ärligt kan rekommendera honom eftersom han verkar ha blivit en gnällspik eller ger du endast ett omdöme om hur han har skött sitt jobb under alla år? Eller ber du att få återkomma när du har talat med Olle själv?

CHEFEN:
Dag Erenius, Site service manager på Akzo Nobel, Malmö. Vinnare av Positions chefspris 2010.

Min första reaktion är lite förvåning då Olle inte meddelat mig att han vill ha mig som ”referens”, men då jag och Olle jobbat ihop i flera år ger jag min ärliga syn på dessa år till den chef som frågar.

Sedan tar jag direkt ett snack med Olle om dels jobbet han sökt, dels om hur han egentligen mår.

Skulle det ur det samtalet komma fram något väldigt oväntat (vilket jag inte håller som troligt) så hade jag övervägt att kontakta chefen på det andra företaget – men då skall det vara synnerliga skäl som en ny arbetsgivare verkligen bör veta om innan man anställer.

KONSULTEN:
My Schüldt, har hjälpt team och ledare att fungera bättre i 25 år.

Ber att få återkomma! Det verkar som om Olle tidigare har skött sitt jobb och levererat resultat och chefen vet nu inte om det är ”en tillfällig svacka eller ett större problem”. Kanske är ett nytt jobb precis det som skulle få Olle att bli engagerad och positiv?

En ”irriterad och onödigt gnällig” medarbetare kan mycket väl vara någon som helt enkelt varit för länge på samma plats och som behöver något nytt att hugga tag i. Det kan vara så fint att Olle själv insett att det är dags att gå vidare och att alla blir vinnare om Olle får ett nytt jobb. Hur som helst är det dags att prata med Olle.

PSYKOLOGEN:
Alexandra Thomas, psykolog med chefsposition på konsultföretaget Move Management.

Alla upplever svackor och kan i perioder bete sig dysfunktionellt. Har Olle tidigare skött sig så kan gnället till exempel bero på en svår privat situation.

Som referent har du ansvar att ge en rättvisande bild. Om ingen vågar ta svåra samtal släpper man kanske i väg medarbetare som inte lärt sig något. De är ovetande om sitt bete­ende och kan därför inte ändra det. Om referenter inom vården döljer sanningen och tänker ”vi blir av med hen snart”, finns risken att ingen tar i problemet. Rör sig beteendena om allvarliga fel får det svåra följder.

I fallet med Olle bör referenten be att få återkomma. Prata med Olle och ge återkoppling på det du ser. När du lyssnat in svaret har du bättre förutsättningar att ta referentsamtalet och ge en heltäckande bild.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.