Arbetsmiljöverket borde prioritera inspektioner på arbetsplatser där riskerna för ohälsa och olyckor är störst. Det menar Statskontoret som efter en granskning anser att myndigheten använder sina begränsade resurser fel.
Arbetsmiljöverket bör prioritera tillsyn av de arbetsplatser med störst risker, enligt Statskontoret. Per Sjölin, instrumentmekaniker på Vallvik bruk strax utanför Söderhamn. Mats Andersson/TT
Arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar går ut på att förebygga att anställda blir sjuka eller skadar sig men också på att tillsammans med de anställda skapa en bra arbetsmiljö i stort. Arbetsmiljöverket (AV) ska, bland annat genom tillsyn, kontrollera att arbetsgivarna följer de regler som finns. I nuläget används tre fjärdedelar av myndighetens resurser, 360 miljoner kronor, till tillsyn.
Statskontoret menar att en bra arbetsmiljö har stor samhällsekonomisk betydelse. Men eftersom AV endast har möjlighet att inspektera en bråkdel av samtliga arbetsplatser varje år bör man i första hand rikta in sig på de arbetsplatser med störst risker, vilket man enligt Statskontoret inte gör.
”De statliga resurserna är begränsade och bör därför användas där de gör störst nytta. Arbetsmiljöverket bör se till att myndighetens prioriteringar för sin tillsyn i ökad utsträckning slår igenom i urvalet av arbetsplatser”, säger Statskontorets vikarierande generaldirektör Mikael Halápi.
I övrigt anser Statskontoret efter sin granskning att AV i stort sköter sitt uppdrag men att arbetet på flera punkter kan bli mer effektivt.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.
