Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tandlösa regler för psykosocial arbetsmiljö

Bra med ökade krav på chefernas kunskap om kränkande behandling och arbetsbelastning, men på sina ställen alltför tandlös. Det är Unionens recension av det nya förslaget till nya regler för den psykosociala arbetsmiljön.
- Dokumentet är så klart en kompromiss, men vi är jätteglada över att den kommer till stånd över huvud taget, säger Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg om förslaget som nu är ute på remiss.
Niklas Hallstedt Publicerad
Stressad man tar sig för tinningarna i snurrig miljö.
Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg är inte imponerad av Arbetsmiljöverkets förslag till nya föreskrifter för den psykosociala arbetsmiljön. Foto: Öijord Thomas Winje/TT

Efter många års facklig kamp är en bindande föreskrift för den psykosociala arbetsmiljön på väg att bli verklighet, som Kollega har rapporterat om tidigare. Bakgrunden till den fackliga glädjen är att arbetsgivarna hela tiden har varit emot en föreskrift, och hävdat att det skulle inkräkta i deras rätt att leda och fördela arbetet.

Samtidigt har antalet anmälda arbetssjukdomar med sociala orsaker, exempelvis mobbning, ökat kraftigt.

Nu finns i alla fall ett förslag från Arbetsmiljöverket, även om Martine Syrjänen Stålberg inte gör tummen upp för alla delar.

- Förslaget heter "Organisatorisk och social arbetsmiljö". På så vis tonar man ned den psykosociala biten och individsidan. Men det är så klart bra att man sätter fokus på det som arbetsgivaren kan påverka.

Föreskriften innehåller bindande regler bland annat om ohälsosam arbetsbelastning, organisatorisk arbetsmiljö, kränkande behandling och arbetstid.

- Det handlar om stress och hur mycket man jobbar, vilket är jätteviktiga frågor för våra medlemmar, säger Martine Syrjänen Stålberg som dock saknar preciseringar av vad som gäller för den psykosociala arbetsmiljön.

- Vi har väntat på att man tar ett helhetsgrepp. Sedan tidigare finns en hel radda med fysiska föreskrifter, men knappt ingenting om den psykiska delen. Och det kommer inte tillräckligt nu heller.

Martine Syrjänen Stålberg är också skeptisk till att man i den nya föreskriften ersätter en tidigare föreskrift om kränkande särbehandling med tre ynka paragrafer.

- Det som finns sedan tidigare utgör ett helt häfte, men är tandlöst. Det är svårt att se att det här tunna förslaget blir mindre tandlöst.

Några nyheter i Arbetsmiljöverkets förslag är att det psykosociala arbetet ska kopplas till mål - arbetsgivaren ska ha som mål att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska också tydligt försäkra sig om att cheferna har kunskap om bland annat arbetsbelastning, kränkande behandling och konflikthantering.

- Det känns som att man höjer ribban på de här bakgrundsfrågorna, säger Martine Syrjänen Stålberg.

Under hösten är förslaget ute på remiss. Går det enligt plan kommer föreskriften införas någon gång under nästa år. Föreskrifterna är ett komplement till och precisering av den sedan tidigare gällande arbetsmiljölagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.