Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Priset på järnmalm bakom sparkrav på LKAB

Efter flera goda år drar LKAB i bromsen. Sjunkande malmpriser tvingar bolaget att spara, bland annat ska antalet konsulter minskas. Däremot är det inget tal om uppsägningar.
Niklas Hallstedt Publicerad
Pi Frisk/TT
LKAB i Kiruna. Pi Frisk/TT

Det handlar om en kostnadsbesparing på 7 procent, orsakad av sjunkande priser på järnmalm. På fem månader har priset fallit med över 40 procent. Det i sin tur beror på konjunkturen både i Kina och Europa, som är LKAB:s primära marknad.

Enligt tidningen Norrländska Socialdemokraten, NSD, motsvarar en besparing på 7 procent ungefär 1 miljard kronor.

- Järnmalmsbranschen går i cykler. Det har det gått bra sedan början av 2000-talet, men nu är vi nere i en dal, konstaterar Sakari Alanko, Unionens klubbordförande på LKAB.

- Från fackets sida har vi aldrig förstått varför man inte ser över kostnaderna också när det är goda tider. När man har tjänat över 10 miljarder om året har man glömt att man inte bara kan kasta bort pengarna, nu ska vi börja tänka på vad vi köper in och vad det kostar.

När det nu ska sparas kommer företaget att titta på allt som går utöver det som behövs för den ordinarie verksamheten, enligt Sakari Alanko. LKAB kommer även att minska på antalet externa tjänster, det vill säga konsulter och entreprenörer.

Däremot är det inte tal om några uppsägningar.

- En hel del kommer att gå i pension framöver, då ska man titta på om man behöver återanställa för allihop. Eller kan vi klara av verksamheten i alla fall.

NSD uppger att det också ska sparas på konferenser, representation, resor, utbildning och sponsring.

Samtidigt förbereder sig LKAB för nya gruvprojekt, två nya gruvor ska startas. I första hand ska de jobben tillsättas internt.

- Men det är inget totalt stopp för nyanställningar på företaget, är det en kompetens som behövs så måste vi anställa, säger Sakari Alanko.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare, säger Lovisa Rambjer.