Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnliga lägre tjänstemän utsatta i arbetslivet

Kvinnliga arbetare har det tuffast i arbetslivet i dag. Men det är inte mycket bättre för kvinnliga tjänstemän med kort utbildning. Många har lite inflytande över arbetet, visar en ny LO-rapport.
Niklas Hallstedt Publicerad
Robert Henriksson/TT
"Callcenter är en bransch där det finns mycket förbättringsmöjligheter när det gäller arbetsmiljö. Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande över arbetsmängd och tempo", säger Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöutvecklare på Unionen. Robert Henriksson/TT

Arbetsmiljön försämras i snabb takt, varnar LO. De som sticker ut i undersökningen är de kvinnliga arbetarna, vilkas villkor försämrats rejält sedan förra rapporten 2011. De arbetar oftare ensamma och riskerar att hamna i otrygga situationer, har monotona jobb och små möjligheter till påverkan.

Orsaken är, anser LO, att det så kallade 24-timmarssamhället främst bärs upp av kvinnliga arbetare.

Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande...

Även kvinnliga tjänstemän i yrken som kräver mindre än tre års utbildning efter grundskolan är hårt utsatta. Det handlar exempelvis om telefonister, ekonomiföreståndare, apotekstekniker och biblioteksbiträden.

Kvinnor i de här yrkena har sämre möjligheter än andra, bortsett från arbetarkvinnorna, att ta korta pauser. Detsamma gäller deras möjligheter att själva bestämma arbetstakten och när olika arbetsuppgifter ska utföras.

- Jag kan tänka mig att det finns mycket callcenterarbete i det där. Det är en bransch där det finns mycket förbättringsmöjligheter när det gäller arbetsmiljö. Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande över arbetsmängd och tempo, säger Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöutvecklare på Unionen.

- En annan sak som drabbar unga väldigt mycket är att man ska stå till förfogande, exempelvis inom bemanningsbranschen, och att man blir inringd. Där kan det vara ofantligt snabba puckar och inte riktigt på de anställdas villkor.

Ytterligare en faktor som påverkar är att antalet otrygga anställningar ökar, anser Martine Syrjänen Stålberg.

- Många unga går också på provanställningar och projektanställningar, det är väldigt mycket visstider som man staplar på varandra.

Läs mer: Visstiderna har fördubblats

Kvinnorna håller på att bli en underklass.

Slående i undersökningen är att kvinnor, både arbetare och tjänstemän, har sämre villkor än sina manliga motsvarigheter.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att trenden är tydlig.

- Kvinnorna håller på att bli en underklass, och de lägre tjänstemännen, framförallt kvinnorna, håller på att proletariseras. De är jävligt utsatta, även om det inte är riktigt så illa som för de kvinnliga arbetarna.

Enligt Torbjörn Johansson handlar det nu om ett ”katastrofläge”.

- Man har inte satsat en krona på dem. I stället har man rustat ned.  Man har tagit bort pengar från företagshälsovården, tagit bort pengar från Arbetsmiljöverket och tagit bort all forskning. Det är klart det blir problem, det måste till att någon pekar med hela handen och säger vad som ska rättas till. Jag tror att det är nödvändigt att man tar tag i det omgående innan sjuktalen börjar galoppera och skadetalen ballar ur.

LO föreslår därför bland annat en Arbetsmiljökommission som ska  komma till rätta med kvinnors dåliga arbetsmiljö.

LO-rapporten

Ladda ner LO:s rapport Arbetsmiljö 2014. Klass och kön här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen