Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnliga lägre tjänstemän utsatta i arbetslivet

Kvinnliga arbetare har det tuffast i arbetslivet i dag. Men det är inte mycket bättre för kvinnliga tjänstemän med kort utbildning. Många har lite inflytande över arbetet, visar en ny LO-rapport.
Niklas Hallstedt Publicerad
Robert Henriksson/TT
"Callcenter är en bransch där det finns mycket förbättringsmöjligheter när det gäller arbetsmiljö. Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande över arbetsmängd och tempo", säger Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöutvecklare på Unionen. Robert Henriksson/TT

Arbetsmiljön försämras i snabb takt, varnar LO. De som sticker ut i undersökningen är de kvinnliga arbetarna, vilkas villkor försämrats rejält sedan förra rapporten 2011. De arbetar oftare ensamma och riskerar att hamna i otrygga situationer, har monotona jobb och små möjligheter till påverkan.

Orsaken är, anser LO, att det så kallade 24-timmarssamhället främst bärs upp av kvinnliga arbetare.

Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande...

Även kvinnliga tjänstemän i yrken som kräver mindre än tre års utbildning efter grundskolan är hårt utsatta. Det handlar exempelvis om telefonister, ekonomiföreståndare, apotekstekniker och biblioteksbiträden.

Kvinnor i de här yrkena har sämre möjligheter än andra, bortsett från arbetarkvinnorna, att ta korta pauser. Detsamma gäller deras möjligheter att själva bestämma arbetstakten och när olika arbetsuppgifter ska utföras.

- Jag kan tänka mig att det finns mycket callcenterarbete i det där. Det är en bransch där det finns mycket förbättringsmöjligheter när det gäller arbetsmiljö. Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande över arbetsmängd och tempo, säger Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöutvecklare på Unionen.

- En annan sak som drabbar unga väldigt mycket är att man ska stå till förfogande, exempelvis inom bemanningsbranschen, och att man blir inringd. Där kan det vara ofantligt snabba puckar och inte riktigt på de anställdas villkor.

Ytterligare en faktor som påverkar är att antalet otrygga anställningar ökar, anser Martine Syrjänen Stålberg.

- Många unga går också på provanställningar och projektanställningar, det är väldigt mycket visstider som man staplar på varandra.

Läs mer: Visstiderna har fördubblats

Kvinnorna håller på att bli en underklass.

Slående i undersökningen är att kvinnor, både arbetare och tjänstemän, har sämre villkor än sina manliga motsvarigheter.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att trenden är tydlig.

- Kvinnorna håller på att bli en underklass, och de lägre tjänstemännen, framförallt kvinnorna, håller på att proletariseras. De är jävligt utsatta, även om det inte är riktigt så illa som för de kvinnliga arbetarna.

Enligt Torbjörn Johansson handlar det nu om ett ”katastrofläge”.

- Man har inte satsat en krona på dem. I stället har man rustat ned.  Man har tagit bort pengar från företagshälsovården, tagit bort pengar från Arbetsmiljöverket och tagit bort all forskning. Det är klart det blir problem, det måste till att någon pekar med hela handen och säger vad som ska rättas till. Jag tror att det är nödvändigt att man tar tag i det omgående innan sjuktalen börjar galoppera och skadetalen ballar ur.

LO föreslår därför bland annat en Arbetsmiljökommission som ska  komma till rätta med kvinnors dåliga arbetsmiljö.

LO-rapporten

Ladda ner LO:s rapport Arbetsmiljö 2014. Klass och kön här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.