Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Dålig lönsamhet slår mot investeringar

Börsbolagen går svagare än väntat, visar en ny rapport från Unionen. På sikt kan det innebära färre investeringar och därmed mindre kompetensutveckling, menar Unionens chefsekonom Lars Jagrén.
Niklas Hallstedt Publicerad

De drygt 220 börsbolagen har stått och stampat de senaste åren. I år förväntas dock omsättningen öka med tio procent, enligt Unionens Bolagsindikator, som publiceras två gånger per år. Däremot är lönsamheten fortfarande dålig och sticker uppåt först nästa år. Det skulle betyda att 2015 blir det första året med stärkt lönsamhet sedan 2010.

En stor betydelse för detta har den svaga utvecklingen för eurozonen, som utgör börsbolagens största exportmarknad.

- Man har gång efter gång hoppats att den europeiska konjunkturen ska komma igång. Det är fortsatt trögt och inte riktig fjutt i i uppgången, säger Lars Jagrén.

Börsbolagen är få till antalet, men betydelsefulla för svensk ekonomi sett till omsättning, antalet anställda och påverkan på samhällsekonomin. Därför ger utvecklingen för dem också en signal om tillståndet för näringslivet i stort.

- Eftersom lönsamhetsnivåerna ser svaga ut finns risken för att det blir förhållandevis låga investeringar, vilket har betydelse för arbetsmarknaden men också för satsningen på kompetensutveckling, säger Lars Jagrén

- Nya investeringar är ofta förutsättningar för att man ska satsa på ny teknik och högre kompetens. Förhoppningsvis blir lönsamheten bättre, det är i grunden helt nödvändigt för att företagen ska välja att göra investeringar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.